- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
63

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Örebro, 1810 - Carl Johan före tronföljarevalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 2 November höll kronprinsen sitt högtidliga intåg
i Sveriges hufvudstad, och den 5 förevar i ständernas
närvaro å rikssalen den högtidliga akt, då konungen
till sin adopterade son, som då antog namnet Carl
Johan, upptog den af ständerna valde kronprinsen,
hvilken aflade sin trohetsed till konungen och
förnyade sin förut afgifna försäkran till ständerna,
hvilkas hyllningsed han härefter mottog.

Den 12 November afslutades riksdagen, som af
tronföljarevalet blifvit föranledd och som, utom
detta, företett föga anmärkningsvärdt.

Carl Johan före tronföljarevalet.



Den 26 Januari 1764 föddes i Pau, hufvudstaden i
landskapet Bearn uti södra Frankrike, Jean Baptiste
Jules,
andre sonen till Bernadotte, en aktad advokat
vid parlamentet i Pau, och till hans hustru, född
Saint Jean de Boeil. Förskräckelsen öfver ett gladt
maskeradsällskap, som kom inrusande i hennes rum,
utan att hon blifvit förberedd derom, vållade en
förtidig nedkomst och den nyfödde var så klen och
späd, att man hyste föga hopp om hans bevarande
vid lif. Endast hans amma var af motsatt mening och
förklarade, att han icke blott skulle blifva stark
och långlifvad, utan äfven komma att stiga högt med
tiden. Likasom sin äldre broder uppfostrades han för
samma bana, som varit faderns, men den förkärlek,
modern påstås hafva visat den äldre sonen, skall
hafva hos den yngre väckt beslutet att lemna hemmet,
och i början af September 1780 lät han, föräldrarna
ovetande, inskrifva sig såsom frivillig vid regementet
Royal la Marine, hvilket han följde till Marseille
och derifrån till Corsika. Fadern afled samma år, och
den unge Bernadotte återsåg ej hemmet förr än 1782,
då han fått tjenstledighet för att sköta sin helsa,
som ännu ej var stark. Först 1785 återvände han till
regementet, der han blef korporal i Juni och furir
i Augusti samma år, befordrades följande året till
sergeant och i Februari 1790 till adjutant, dock ännu
qvarstående inom underofficersgraden.

Under tiden hade revolutionen utbrutit i Paris
och började snart sträcka sina verkningar äfven
till landsorterna. I Marseille blef upphetsningen
ganska skark och hatet mot adeln gaf sig luft i flera
våldsamheter. Markis d’Ambert, chef för det regemente
Bernadotte tillhörde, blef en dag öfverfallen af
en vildsint folkskara, som hotade att släpa honom
till närmaste lyktpåle för att der hänga honom —
ett då vanligt sätt att göra sig af med misshagliga
personer. Bernadotte, som tillfälligtvis befann
sig i närheten, skyndade till sin chefs bistånd och
beredde honom tillfälle att komma upp på trappan till
stadshuset, der Bernadotte stälde sig framför honom
med dragen sabel och förklarade, att han skulle hugga
ned den förste, som vågade närma sig. Denna djerfhet
gjorde intryck på folkmassan, och i detsamma tillkommo
några flera af regementet, hvilka, jemte Bernadotte,
bragte öfversten i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free