Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvilket fall Sverige ville till Danmark betala en
million rdr svenskt banko och afträda till Danmark
svenska Pomern samt lofvade sin bemedling att söka
bereda Danmark ytterligare skadeersättning.
Med dessa alternativa förslag återreste Bombelles
och Bourke den 25 December till Köpenhamn, der man
nu satte sitt enda hopp till hvad österrikiske
statskanslern furst Metternich kunde hos kejsar
Alexander utverka. Han gjorde ock sitt bästa
att få Danmarks uppoffringar inskränkta till
afträdandet af Trondhiems stift; men Alexander
stod fast vid de löften han gifvit Carl Johan
och förmådde slutligen Metternich att ingå på
Norges omedelbara afträdande till Sverige, hvarvid
kejsaren gick ända derhän, att han hotade frånträda
koalitionen, om man hindrade honom att uppfylla
detta löfte. Tillika medgaf han, på kronprinsens
framställningar, åtskilliga förstärkningar i dennes
stridskrafter samt visade sig i allt vara hans
pålitlige och tillgifne vän och bundsförvandt.
Danska hofvet måste således beqväma sig att gifva
efter, och samma dag stilleståndet gick till ända,
den 4 Januari 1814, återvände Bourke till Kiel,
försedd med fullmakt att underhandla om definitiv
fred med både Sverige och England. Hans medgifvanden
voro likväl så beskaffade, att kronprinsen genast,
efter att hafva gifvit de i högqvarteret närvarande
främmande sändebuden del af de nu erbjudna danska
fredsvilkoren, förklarade underhandlingarna afbrutna
och gaf Bourke sina pass att återvända till sin
konung. Med detsamma togo ock fiendtligheterna å nyo
sin början. Svenska hufvudstyrkan satte sig i rörelse,
föregången af svenska rytteriet under Skjöldebrand
och af Tettenborns kosacker, hvilka utbredde sig
öfver hela Sleswig ända till Kolding. Friedrichstadt
hade kapitulerat redan den 19 December, Glückstadt
gaf sig den 5 Januari och Rendsburg blef den
8 Januari inneslutet; men samma dag på aftonen
mottog Wetterstedt från danske utrikesministern
Rosencrantz ett bref, hvari tillkännagafs, att konung
Fredrik VI vore villig ingå på de honom föreslagna
fredsvilkoren, hvilket föranledde kronprinsen att
inställa fiendtligheterna, och den 14 Januari 1814
undertecknades fredsfördraget i Kiel af Wetterstedt
och Bourke. De hufvudsakligaste vilkoren voro,
att konungen af Danmark förband sig så snart som
möjligt sluta fred med Ryssland och Preussen samt
förklara kejsar Napoleon krig och i detta ändamål
ställa en armékår under kronprinsens befäl; att han
oåterkalleligen och för evärdeliga tider afträdde
alla sina rättigheter och anspråk på konungariket
Norge, hvilket derefter skulle utgöra ett konungarike
förenadt med Sverige; att Sverige skulle bibehålla
Norges innevånare vid åtnjutande af deras lagar,
friheter, rättigheter och privilegier; att konungen af
Sverige åtog sig för framtiden förbindelse att ansvara
för en del af danska riksskulden, lämpad efter Norges
förhållande till Danmark i folkmängd och tillgångar;
att Sverige afträdde till Danmark svenska Pomern och
furstendömet Rügen; att konungen af Sverige förband
sig hos sina bundsförvandter använda sin bemedling
att vid den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
