Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bondeståndet Jon Jonsson från Blekinge
län. Riddarhussekreterare var fortfarande Olof
Johan Lagerheim och till bondeståndets sekreterare
förordnades hofrättsrådet, häradshöfdingen Sven
Emanuel Trägårdh.
Bland konungens rådgifvare hade sedan sista riksdagen
inga andra förändringar inträffat, än att grefve
Carl Axel Löwenhielm, som en längre tid varit svensk
minister vid ryska hofvet, blifvit statsråd efter
grefve Carl Lagerbring, som aflidit i Mars 1822;
att expeditionssekreteraren Magnus Georg Danckwardt
blifvit statssekreterare i kammarexpeditionen
efter friherre Casper Wilhelm Ehrenborg, som
1821 utnämndes till president i hofrätten öfver
Skåne och Bleking; att expeditionssekreteraren
Carl David Skogman sedan 1821 var tillförordnad
statssekreterare i finans-expeditionen under den
Carl af Klintberg beviljade tjenstledighet, samt att
expeditionssekreteraren Anders Carlsson af Kullberg
såsom statssekreterare i ecklesiastik-expeditionen
efterträdt Nils von Rosenstein, hvilken 1822 erhöll
afsked. Generallöjtnanten friherre Magnus Björnstjerna
var generaladjutant för armén och konteramiralen
grefve Clas August Cronstedt hade efter friherre
Olof Rudolf Cederström blifvit generaladjutant för
flottan. Generalen grefve Johan August Sandels
hade 1819 efterträdt grefve Carl Mörner såsom
riksståthållare i Norge.
Den vid riksdagens början afgifna »berättelse om
hvad sedan senaste riksdagen i rikets styrelse sig
tilldragit» vittnade fördelaktigt om regeringens
verksamhet under denna tid. Med Ryssland hade
i Petersburg den 29 Augusti (10 September) 1817
blifvit afslutad en så kallad additionel akt till
fredsfördraget i Fredrikshamn, hvarigenom åtskilliga
förmåner beviljades svenska och norska fartyg i ryska
och finska hamnar, äfvensom motsvarande åt ryska
och finska fartyg i svenska och norska hamnarna, och
den 5 (17) Januari 1821 hade en konvention blifvit i
Torneå ingången om en närmare reglering af gränsen
mellan Sverige-Norge och Ryssland, samt angående
brottmåls behandling å ömse sidor om riksgränsen, i
hvilket afseende stadgades, att brott, som af endera
maktens undersåte begås inom den andra maktens område,
borde, då den brottslige der ertappats, dömas af det
lands domstolar och straffas enligt det lands lagar,
der förbrytelsen föröfvats. Med Förenta staterna
i Nordamerika hade den 4 September 1816 afslutats
ett vänskaps- och handels-fördrag, enligt hvilket
ömsesidig handelsfrihet skulle ega rum mellan
de förenade rikena och de nordamerikanska Förenta
staterna samt fullständigt reciprocitets-förhållande
i afseende å rättigheter och skyldigheter införas, och
med Turkiet hade ett handelsfördrag blifvit ingånget,
genom hvilket svenska sjöfarten på Svarta hafvet
förunnades samma fördelar, som varit medgifna de
mest gynnade nationer. Äfven inom de flesta grenar
af rikets inre styrelse hade rätt mycket blifvit
uträttadt, och i sin helhet tycktes denna berättelse
böra lända till icke ringa berömmelse för regeringen.
Så dömde dock ej oppositionen, som vid denna riksdag
uppträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
