- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
256

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RIksdage 1840, 1841

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delades ock af nästan alla, som yttrade sig i frågan;
men landtmarskalken var af annan mening, hvilken han
stödde på föreskriften i 18 § riddarhusordningen,
att adelns »hela antal skulle fördelas i vissa
bänkmans-afdelningar samt vid valtillfället
uppropas, hvarvid hvar och en skulle inlemna
en sluten sedel, med namnen på af honom valda
bänkmän». Under åberopande af denna föreskrift
vägrade landtmarskalken proposition å yrkandet,
att de i 41 § riksdagsordningen omnämnde personer ej
skulle få i bänkmansvalet deltaga. Härom uppstod
en lång och liflig öfverläggning, som slutade
dermed att adeln, med 95 röster mot 94, ogillade
landtmarskalkens propositionsvägran, i följd hvaraf,
enligt föreskriften i 55 § riksdagsordningen, frågan
förklarades hvilande till dess konstitutions-utskottet
hunne inkomma med utlåtande i ämnet.

Något konstitutions-utskott kunde emellertid ej
tillsättas, innan elektors-valen försiggått, hvilket
åter å riddarhuset berodde af bänkmans-valen, och så
hotade hela riksdags-maskineriet att stanna. Saken
ordnades emellertid så, att statsrådet friherre von
Schulzenheim, å egna och sina embetsbröders vägnar,
äfvensom å riddarhuset närvarande ledamöters af
högsta domstolen, förklarade sig icke vilja, under
denna riksdag, deltaga i bänkmansvalen, hvarefter
intet hinder mötte för dessas företagande.

Sedermera, sedan konstitutions-utskottet
blifvit tillsatt, ogillade det landtmarskalkens
propositions-vägran, och, för undanrödjande för
framtiden af all tvekan i sjelfva hufvudfrågan,
infördes under riksdagen i 18 § riddarhusordningen
uttryckligen undantag för de i 41 § riksdagsordningen
omnämnde personer att deltaga i bänkmans-val, hvilket
vid följande riksdag erhöll kongl. maj:ts sanktion.

Valen till utskotts-ledamöter utföllo med
öfvervigt för oppositionen både hos adeln, borgare- och
bondestånden, i följd hvaraf oppositionens
främste ledare nu ock intogo ordförande-platsen
i de vigtigaste utskotten. Så blef nu grefve
C. H. Anckarsvärd ordförande i konstitutions- och
grefve Clas Fredrik Horn i stats-utskottet, likasom
andre framstående oppositionsmän, så inom adeln som
i borgare- och bondestånden, blifvit invalde i dessa
utskott.

Oppositionsmännen dröjde ock ej att inkomma med
motioner, som väckte stort uppseende.

Så föreslog förre statsrådet friherre C. J. af
Nordin,
som nu var en af oppositionens ledare, en
undersökning om tillkomsten af hemmantalsräntan eller
de s. k. extraordinarie bevillningarna samt om dessas
upphäfvande, hvilken frågas utredande och afgörande
motionären ansåg tillhöra rikets ständer allena.

Grefve C. H. Anckarsvärd aflät ett förslag till
ny statsreglering och finansplan, samt dessutom
fem särskilda motioner: 1:o, om upphäfvande af
hemmantalsräntan eller extraordinarie räntor, såsom
landtågsgärden, byggnadshjelpen, boskapspenningar,
skjutsfärdspenningar m. m., hvilka till 1,290,000
rdr banko årligen beräknade afgifter blifvit för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free