Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kyrkolagarnes förbättring, samt ett allmänt
besvärs- och ekonomiutskott, att anmärka brister
i de allmänna hushållnings-anstalterna och föreslå
förändringar deruti. Dessutom egde rikets ständer
välja ett hemligt utskott, derest konungen önskade
ett sådant; men detta hade icke rätt att fatta
något beslut, utan endast att till konungen afgifva
yttranden öfver de mål, han detsamma meddelat. De
öfriga utskotten kunde, när stånden i vissa frågor
stannat i skiljaktiga beslut, förstärkas till ökadt
antal ledamöter och derefter besluta med rikets
ständers rätt.
Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta
skulle utöfvas af rikets ständer allena, vid allmän
riksdag. Utan rikets ständers samtycke kunde inga nya
pålagor, utskrifningar af manskap eller af penningar
och varor påbjudas, uppbäras eller fordras, och ej
heller konungen upptaga in- eller utrikes lån, eller
belasta riket med ny gäld. Ingen del af riket kunde
derifrån söndras genom försäljning, förpantning,
gåfva eller å annat dylikt sätt. Ingen förändring
i rikets mynt finge ega rum utan rikets ständers
bifall. Riksgäldskontoret skulle förblifva under
rikets ständers styrelse, inseende och förvaltning,
samt riksbanken under ständernas egen garanti och
vård.
Krigsmakten till häst och fot, så väl som
båtsmanshållet af rotering och indelning, skulle
förblifva vid upprättade kontrakt och indelningsverk,
intill dess konungen och rikets ständer funne samfäldt
någon ändring deri nödig, och ingen ny eller tillökad
rotering kunna tillkomma, utan genom konungs och
ständers sammanstämmande beslut.
Vid hvarje riksdag egde ständerna förordna en för
lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att, såsom
deras justitieombudsman, hafva tillsyn öfver lagarnes
efterlefnad af domare och embetsmän samt att vid
vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem,
som i sina embetens utöfning någon olaglighet begå
eller underlåta att sina embetspligter behörigen
fullgöra.
Skulle högsta domstolen eller någon dess ledamot
hafva af egennytta, vrångvisa eller försumlighet så
orätt dömt, att derigenom någon, emot tydlig lag och
sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista lif, personlig frihet,
ära och egendom, vore justitieombudsmannen pligtig
att ställa den felaktige under tilltal vid riksrätt
samt befordra honom till ansvar efter rikets lag.
Denna riksrätt skulle bestå af presidenten i
Svea hofrätt, som blefve riksrättens ordförande,
presidenterne i alla rikets kollegier, fyra de
äldste statsråden, högste befälhafvaren öfver
de i hufvudstaden tjenstgörande trupper, högste
närvarande befälhafvaren för den vid hufvudstaden
förlagda eskader af arméns flotta, de två äldsta
råden i Svea hofrätt och det äldsta rådet i hvarje
af rikets kollegier.
Vid hvarje riksdag skulle ständerna välja 12 ledamöter
af hvartdera ståndet till en nämnd, som egde döma,
huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter gjort
sig förtjente att i sitt vigtiga kall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
