- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
285

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungen låtit rikets ständer eller deras
statsutskott om statsverkets tillstånd och behof
underrätta. Skulle, vid nämnda tids förlopp, rikets
ständer ännu icke hafva afgjort riksdagsärendena,
kunde de hos konungen äska, att riksdagen måtte
fortfara någon viss tid af högst en månad, hvilket
konungen ej egde vägra, men derefter kunde konungen
åtskilja ständerna, och den förra bevillningen skulle
fortfara intill nästa riksdag, derest någon ny ej
blifvit af ständerna åtagen.

Ingen riksdagsman skulle kunna ställas under tilltal
eller beröfvas sin frihet för sina gerningar och
yttranden i stånden eller utskotten, utan att
det stånd, han tillhörde, sådant tillåtit genom
uttryckligt beslut, deruti fem sjette delar af
ståndets vid omröstningen in pleno tillstädesvarande
ledamöter instämt. Ej heller skulle någon riksdagsman
kunna förvisas från riksdagsorten. Skulle någon
enskild man, kår eller menighet af egen drift
eller med anledning af befallning söka våldföra
rikets ständer eller deras utskott eller någon
enskild riksdagsman, eller störa friheten i deras
öfverläggningar och beslut, vore sådant att anse såsom
förräderi, och på rikets ständer skulle ankomma att
låta i laga ordning beifra slika förbrytelser. Såsom
edsöres-brott skulle ock anses och straffas, om någon
riksdagsman blefve under påstående riksdag eller under
resa till och från riksdagen med ord eller gerningar
ofredad, sedan han tillkännagifvit sig vara i sådant
ärende stadd.

Uti riksdagsmannavalen finge ingen embets- eller
tjensteman med sin embetsmyndighet obehörigen verka;
skedde det, skulle han mista sysslan.

Konungen skulle låta samtliga riksstånden åtnjuta
sina privilegier, förmåner, rättigheter och friheter,
beroende det på samtliga riksståndens öfverenskommelse
och konungens bifall att låta dem undergå de
förändringar och jemkningar, som rikets behof kunde
fordra. Inga nya privilegier kunde meddelas ett
riksstånd utan alla ståndens vetskap och samtycke.

Såsom rikets grundlagar skulle anses regeringsformen,
riksdagsordningen, successionsordningen och
tryckfrihets-förordningen, hvilka icke kunde ändras eller
upphäfvas utan genom konungens och alla riksståndens
sammanstämmande beslut. Frågor derom skulle ej
kunna väckas i ståndens plena, utan anmälas hos
konstitutions-utskottet, som egde hos rikets ständer
föreslå de ändringar i grundlagarna, det ansåge högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa;
men rikets ständer egde icke å den riksdag, då
utskottet sådan ändring föresloge, utan först å den
nästföljande, derom besluta. Föresloge konungen någon
ändring i grundlagarna, skulle rikets ständer, utan
föregående öfverläggning om detta förslag, uppdraga
åt konstitutions-utskottet att derom afgifva sitt
utlåtande. Tillstyrkte utskottet förslaget, skulle
detsamma hvila till nästa riksdag, då ständerna hade
att derom besluta. Afstyrktes det af utskottet, kunde
ständerna antingen genast afslå detsamma eller ock
uppskjuta beslutet derom till nästföljande riksdag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free