Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med tryckfrihet skulle förstås hvarje svensk mans
rättighet att, utan några af den offentliga makten i
förväg lagda hinder, utgifva skrifter; att sedermera
endast inför laglig domstol kunna tilltalas för
deras innehåll och att icke kunna derför straffas
i annat fall, än om detta innehåll vore stridande
mot tydlig lag, gifven att bevara allmänt lugn, utan
att återhålla allmän upplysning. Alla handlingar och
protokoll i hvad mål som helst skulle genom trycket
kunna utgifvas, dock med undantag af de protokoll, som
föras hos konungen i statsrådet samt i ministeriela
och kommandomål, äfvensom banko- och riksgäldsverkens
protokoll och handlingar, rörande ärender, som böra
hållas hemliga.
Till tryckfrihetens vård skulle ständerna vid
hvarje riksdag förordna sex för kunskaper och
lärdom kände män, jemte justitieombudsmannen, som
bland dem skulle föra ordet. Desse kommitterade,
af hvilka två, utom justitieombudsmannen, skulle
vara lagfarne, hade att, i händelse någon författare
eller boktryckare innan tryckningen öfverlemnade
dem en skrift och begärde deras yttrande, huruvida
åtal derå efter tryckfrihetslagen kunde ega rum, ett
sådant yttrande skriftligen afgifva, och förklarade
justitieombudsmannen samt minst tre af kommitterade,
hvaribland en lagfaren, att skriften må tryckas, vore
både författare och boktryckare från allt ansvar frie
och detta komme då att ligga på kommitterade. Afginge
mellan riksdagarna någon af dessa, hade de öfrige att
välja en behörig man att det lediga rummet intaga.
Riksdagsordningen, likaledes uppsatt af
konstitutions-utskottet vid 1809 års riksdag och af
ständerna antagen, sanktionerades af konungen den 10
Februari 1810.
Jemte flera stadganden, som denna grundlag
hade gemensamma med regeringsformen, innehöll
densamma närmare föreskrifter angående de särskilda
riksståndens och utskottens sammansättning, valen
till ledamöter deri, arbetsordningen i stånden och
utskotten o. s. v.
Ridderskapet och adeln skulle representeras enligt
riddarhus-ordningen, som borde vara med grundlagen
öfverensstämmande.
Presteståndet skulle utgöras af erkebiskopen,
biskoparne, pastor primarius (kyrkoherden i
Storkyrko-församlingen i Stockholm) och fem
kyrkoherdar från hvartdera af Upsala, Linköpings
och Vesterås stift, fyra från hvartdera af Skara,
Strengnäs och Lunds, tre från hvartdera af Vexiö,
Göteborgs och Hernösands, samt två från hvartdera
af Kalmare, Carlstads och Visby stift, äfvensom från
Stockholms stad, valde inom hvarje stift på sätt dess
presterskap inom sig öfverenskomme. Komministrarne
i hvarje stift, så väl som i Stockholm, skulle vara
berättigade, om de sådant åstundade, att inom sig
välja en fullmäktig i presteståndet.
Borgareståndet skulle utgöras af tio riksdagsmän
från Stockholm, hvaribland tre magistratspersoner,
två grosshandlare, en fabrikör, en minuthandlare och
tre af embeten och handtverkerier, tre riksdagsmän
af stadens borgare eller magistratspersoner från
Göteborg, två från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
