Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckt skrift, hvarå boktryckarens namn,
tryckningsorten eller årtalet icke finnes utsatt.
Dessutom blefvo vid denna riksdag hvilande till
den följande en mängd förslag till ändringar i
grundlagarna, bland hvilka det vigtigaste var ett
förslag till förändrad nationalrepresentation, enligt
hvilket svenska folkets representanter skulle utgöra
en riksförsamling, sammanträdande på två afdelningar
eller kamrar, af hvilka den första skulle bestå af 175
ledamöter, utsedda medelst samfälda val, direkta för
städerna och indirekta för landsbygden, samt den andra
af 75 ledamöter, utsedda af första kammaren. Valrätt
skulle tillkomma egare eller innehafvare af jord,
bergsbruk eller annan lägenhet på landet, egare eller
innehafvare af hus, tomt, jord eller annan lägenhet
i stad eller köping, arrendatorer för minst fem år
af jord eller bergsbruk om minst 1,000 rdr banko
uppskattningsvärde, idkare af lofliga yrken, med en
uppskattad behållen årlig inkomst af minst 200 rdr
banko, ordinarie embets- och tjenstemän, samt från
ordinarie embete eller tjenst efter egen ansökning
afskedade, med gemensamt vilkor för alla att bekänna
sig till kristna läran, hafva fylt 21 år och hafva 5
år varit i riket bosatta. Rösträtt skulle beräknas
efter graderad skala och valbarhet till ledamot
af första kammaren tillkomma hvarje valberättigad,
som fylt 25 år och bekände sig till protestantisk
lära. Till riksdagsman i andra kammaren skulle kunna
väljas hvar och en, som vore valbar till ledamot
af den första, derest han fylt 35 år eller bevistat
minst tvänne riksdagar före den, då uppdraget skulle
af honom tillträdas. Bland första kammarens ledamöter
skulle 30 väljas af städer och större köpingar, med
minst 500 invånare, samt de öfriga 145 af landsbygden
och mindre köpingar. Bland andra kammarens ledamöter
skulle vid slutet af hvarje lagtima riksdag 25
afgå och nya väljas för tre lagtima riksdagar. I
grundlags-och lagfrågor skulle första rösten
tillkomma andra kammaren; i beskattnings-, penninge- och
granskningsfrågor den första. Stannade båda i
skiljaktiga beslut, skulle, efter omständigheterna,
frågan förfalla eller af båda kamrarna vid gemensamt
sammanträde samfäldt afgöras. Riksförsamlingen skulle
sammanträda till lagtima riksdag hvart tredje år,
den första helgfria dagen i November månad.
Detta förslag hade föranledt lifliga öfverläggningar
i alla stånden, som stannat i mycket skiljaktiga
beslut, så att det endast genom votering i förstärkt
konstitutions-utskott, med 44 röster mot 35,
förklarats hvilande. Det hade emellertid föga utsigt
att vid följande riksdagen blifvit antaget, hvilket
ock skedde endast af borgare- och bondestånden,
hvaremot förslaget förkastades af de båda öfriga
stånden och således förföll.
I allmänhet hade de förändringar, som intill slutet af
Carl Johans regering blifvit genomförda i de åren 1809
och 1810 antagna grundlagarna, icke varit af någon
större betydenhet. De vigtigaste voro införandet
af indragningsmakten och statsrådets förändrade
organisation. Frågan om en förändrad representation,
som för hvarje riksdag allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
