302 (Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gällande och att sådant icke snart skedde hos ständerna,
visar sig bland annat af en tilldragelse så sent som
vid 1818 års riksdag. En ledamot af bondeståndet
hade föreslagit upphäfvandet af det stadgande i
kongl. förklaringen af den 11 December 1766 till
gästgifveri-förordningen, att den hållkarl, som begär
drickspenningar af resande, gjorde sig skyldig till
spöstraff. Lagutskottet afstyrkte detta yrkande, och
dess afstyrkande bifölls genast af bondeståndet. De
öfriga stånden återremitterade visserligen
utskottets betänkande, men när utskottet stod fast
vid sitt afstyrkande, läto äfven stånden dervid
bero. Betecknande är äfven, att den minoritet inom
utskottet, bestående af dåvarande assessorerne Lars
Henrik Gyllenhaal och grefve Arvid Posse, hvilka båda
sedermera blefvo justitie-statsministrar, dåvarande
professorn, sedermera pastor primarius Carl Peter
Hagberg och borgmästaren Palmborg, hvilken minoritet
yrkade spöstraffets afskaffande i det anmärkta fallet,
likväl icke ansåg sig kunna gå längre i humanitet
än att föreslå detta straffs förvandling till
prygel efter viss »rationel» beräkningsgrund! Det
var ock först vid 1840 års riksdag, som spö- och
ris-straffen för en mängd mindre förbrytelser utbyttes
mot fängelsestraff. Likaså var det först vid denna
riksdag, som det vigtigaste steget togs att förvandla
fängelserna från straff- till förbättrings-anstalter,
ehuru principen visserligen redan förut vunnit
erkännande.

Åren 1819 och 1831 utgåfvos af kongl. maj:t anbefalda
fortsättningar af den år 1807 utkomna samling af
författningar och stadgar, som ändra eller förklara
allmänna lagen, den s. k. Lagsamlingen, och år 1825
begynte utgifvandet af »Svensk författnings-samling».

I lagskipningen var den vigtigaste förändringen, att
domaremakten genom den nya regeringsformen gjordes
oberoende af konungamakten. Högsta domaremakten
skulle visserligen fortfarande utöfvas i konungens
namn och konungen hafva två röster i de mål, hvilkas
afgörande han i högsta domstolen ville öfvervara;
men, i stället att denna domaremakt enligt 1772
års regeringsform utöfvades af riksråd, hvilka
konungen kunde efter godtfinnande till- och afsätta,
samt efter förenings- och säkerhetsaktens införande
1789 af personer med tillfälliga förordnanden, dem
konungen kunde när som helst återkalla, fick högsta
domstolen nu ett bestämdt antal ledamöter, som icke
kunde skiljas från sina embeten utan genom laga dom
eller genom omröstning i ständernas opinionsnämnd,
hvilket fall dock aldrig under det nya statsskicket
inträffat, och som tillika försågos med en aflöning,
som borde betrygga deras ekonomiska oberoende.

Högsta domstolen skulle, enligt den nya
regeringsformen, utöfva konungens domsrätt; upptaga
och afgöra alla ansökningar, att konungen må bryta
dom åter, som vunnit laga kraft, eller återställa
försuten tid, samt, derest förfrågningar inkomma
från domstolar och embetsmän om lagens rätta mening
i sådana fall, som till domares åtgärd höra,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/10/0312.html

		Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan / 302 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|