Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämne hörande skiljaktiga stadganden, och tillika
förordnades vid samma tillfälle en särskild komité
för utarbetande af förslag till styrelseverkens
reglering och till ett förbättradt arbetssätt.
I Maj samma år fick denna komité befallning att,
tillika med lagkomitén och den nyssnämnda komitén
till de ekonomiska författningarnas öfverseende,
under utarbetande af deras särskilda förslag
noga tillse, att alla rättsfrågor blefve från
förvaltningsmyndigheterna skilda, på det att de
tvänne stora ändamålen, kraft och verksamhet i
statsförvaltningen å ena sidan, samt noggrann vård
af enskild rätt och säkerhet genom lagarnas oveldiga
skipande af en oberoende domaremakt, å den andra,
måtte kunna vinnas.
Alla tre komitéerna sammanträdde i anledning häraf
och afgåfvo, efter gemensamma öfverläggningar, i April
1820 sitt betänkande rörande rättsfrågors skiljande
från de förvaltande verken. Denna fråga fann kongl.
maj:t vara af sådan vigt och grannlagenhet, att kongl.
maj:t icke ville deruti fatta något beslut, förr än
rikets ständer yttrat sina tankar derom, men tillät
dock komiterade för styrelseverkens organisation
att, utan afvaktan häraf, vid utarbetandet af sitt
förslag till ny reglering af rikets embeten och
tjenster antaga och tillämpa de grunder och de mellan
förvaltnings- och domare-myndigheterna föreslagna
gränser, betänkandet innefattade.
Komitén, i hvilken dåvarande kanslirådet Jakob August
von Hartmansdorff fick inträde i November 1821
och blef en af dess verksammaste ledamöter, afgaf
den 29 Juni 1822 sitt betänkande, hvari yttrades,
att komiterade icke ville tillstyrka införandet af
en ministerstyrelse i ordets egentliga bemärkelse,
men likväl, till beredande af ordning, kraft och
enhet i administrationen, ansåg af högsta vigt,
att i spetsen för hvarje gren af förvaltningen
stäldes en embetsman, som hade öfversigt af alla dess
förvaltning tillhörande ärenden, med skyldighet att
föreslå de åtgärder, som för rikets allmänna nytta
borde vidtagas; att vaka öfver administrationens
gång inom sitt departement och underlydande verk;
att ansvara för verkställigheten af konungens
beslut och författningarnas efterlefnad, samt att
derför när som helst göra konungen redo. För öfrigt
antogo komiterade, att förvaltningsverken icke borde
utöfva denna domaremakt i hvarjehanda rättsfrågor;
att all befattning med näringarna borde skiljas från
kollegierna, samt att följaktligen alla sådana till
näringarna, allmänna hushållningen och inre ordningen
hörande frågor, hvilka i förvaltningsväg pröfvades
och afgjordes, borde få direkte anmälas hos konungen
genom vederbörande departement, samt ingen egentlig
förvaltning af allmänna medel, af beskattningsverket,
af statens fasta egendomar eller förråd för dess
försvar borde läggas i departementschefernes händer,
och att det således vore blott för denna förvaltning,
som kollegier borde bibehållas.
Enligt komiterades förslag skulle sålunda
statsförvaltningen indelas i sex departement:
justitie-, utrikes ärendenas, inrikes
ärendenas, handels- och finans-, krigs- och
ecklesiastik-departementen, för hvilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
