Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den 22 Maj 1811 ett institut, till danande af elever
för lin-odling och förädling, äfvensom anslag
anvisades för linplanteringarnas befrämjande
i åtskilliga län. Också kunde kongl. maj:t i
berättelsen vid början af 1823 års riksdag meddela,
att linodlingen blifvit mera allmän och linförädlingen
gjort betydande framsteg, synnerligast inom Carlstads,
Skaraborgs, Jönköpings, Kalmare och Blekinge län,
hvarför det vid Gärdsby inrättade institutet år 1828
ej längre fans behöfligt.
År 1835 inrättades vid Degeberg i Vestergötland ett
landtbruksinstitut, för att, jemte praktisk öfning,
befrämja vetenskaplig bildning i alla grenar af
landtbruket samt befordra dessa insigters allmännare
spridande.
Ganska omfattande odlingsföretag, med understöd af
allmänna medel, skedde å Gotland och Öland, äfvensom
å den stora Dagsmossen i Östergötland, och dessutom
verkstäldes flerstädes, äfven på allmän bekostnad,
vattenaftappningar, sjösänkningar, upprensningar af
vattendrag m. m. för odlingars befrämjande. Genom
utmarks-odlingar å Öland blef denna ö nära nog
omskapad. Af förut öde trakter blefvo 122,000
tunnland dels indelta till nya hemman, dels utskiftade
mellan de förra hemmansegarne. Samtidigt härmed
enskiftades derstädes 383 mantal, med 30,000 tunnland
jord, hvarigenom mer än halfva antalet af öns invånare
vann en sjelständig ställning såsom jordbrukare.
För att befordra jordens bättre odling och en
bättre landthushållning i allmänhet genom att
bereda hvarje hemmans-åbo sitt särskilda ego-område
och således utbryta detta ur byalagens gemensamma,
hade under åren 1803 och 1804 utkommit förordningar
om enskiften i Skåne och Skaraborgs län, der de
flesta oskiftade egorna förekommo, och sedermera
hade den 2 Februari 1807 en förordning om enskiften i
allmänhet blifvit utfärdad, hvarefter flera särskilda
författningar rörande dessa skiften utkommit,
hvilkas föreskrifter, med åtskilliga förändringar,
sammanfördes i den allmänna stadga om skiftesverket
i riket, som utfärdades den 4 Maj 1827, genom hvilken
alla föregående författningar angående skiftesverket
i riket upphäfdes, med undantag af dem, som rörde
afvittring eller enskilda egors skiljande från
kronomarkerna i Stora Kopparbergs, Vesternorrlands,
Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, hvarom
åtskilliga föreskrifter blifvit under åren 1820—1824
meddelade.
I berättelsen vid början af 1840 års riksdag
gaf kongl. maj:t tillkänna, att laga skiften,
omfattande tillsammans 5,800 mantal, blifvit under
åren 1834—1838 verkstälda, dervid utflyttningar
skett för 6,431 bolstäder; att de utflyttningsbidrag,
som under åren 1830—1840 beviljats, uppgått till
nära 260,000 rdr banko, hvarförutan under åren
1828—1838 efter särskilda författningar understöd för
utflyttningar och till beredande af ett förbättradt
jordbruk i Skaraborgs, Christianstads och Malmöhus
län samt på Öland utgått med 172,472: 14. 10.; att
från afvittringarnas början år 1824, i Norrbottens,
Vesterbottens och Vesternorrlands län hade 2,704,843
tunnland blifvit afmätta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
