- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
361

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under andra departementet utrednings-,
underhålls- och krigsmanshus-afdelningarna.

*



Den förändring i Sveriges försvarssystem, som måste
blifva en följd af Finlands förlust, föranledde
år 1809 tillsättandet af en komité, som skulle
afgifva förslag till det nya försvarsverkets
ordnande. Denna komité ansåg säkraste värnet för
Sveriges sjelfständighet vara en örlogs-flotta,
som beherrskade de Sverige omgifvande hafven
och dymedelst hindrade hvarje fiendtlig här att
landstiga. Danmark och Ryssland voro de enda
grannstater, hvilkas flottor kunde bestrida den
svenska öfverväldet i Kattegat och Östersjön, men
danska flottan hade år 1807 blifvit bortförd af
engelsmännen, och den ryska hade under sista kriget
ingalunda visat sig öfverlägsen den svenska. Man antog
derföre, att denna, genom att öka sin materiel till
16 linieskepp och 16 fregatter skulle kunna bereda
sig den afsedda öfverlägsenheten, och åt detta
örlogsflottans förökande borde således åtgärderna
för sjöförsvaret hufvudsakligen vara riktade.

Skärgårdsflottan bestod vid krigets slut ännu af 9
galerer, i halfgaler, 10 däckade kanonslupar, 116
öppna kanonslupar, 54 kanonjollar, 9 haubits- och
mörsarefartyg, samt 6 kuttrar och skonertbarkasser,
eller tillsammans 220 fartyg. Den behöfdes numera icke
för att flankera kustarmén i Finland, hvartill den
förut hufvudsakligen varit afsedd; men man ansåg den
kunna användas såsom en kustflotta att skydda vigtiga
punkter af Sveriges kuster mot fiendtliga anfall. Då
likväl denna kust blott på få punkter är omgifven med
verklig skärgård, utan för det mesta är öppen eller
företer några spridda öar, ansåg man kustflottan
böra hufvudsakligen bestå af mindre seglande fartyg
och föreslog, att den skulle utgöras af 2 hemmema,
för att såsom ett slags flytande batteri förläggas
på vigtiga punkter, 15 galerer för trupptransporter,
20 briggar och 16 kanonskonertar, de senare bestyckade
hvardera med två 24:pundiga kanoner och sex 12:pundiga
karonader, att utgöra den egentliga kustflottan,
60 kanonjollar till Stockholmsskärgårdens försvar,
samt 20 armerade rekognoscerings-fartyg.

Det visade sig emellertid snart nog, att hvarken den
ena eller andra delen af denna försvarsplan kunde
bringas till verkställighet. Örlogsflottan sökte
man visserligen, så långt tillgångarna medgåfvo,
hålla i tjenstbart skick samt med nya skepp och
fregatter ersätta dem, som ej längre kunde repareras,
men utan att det afsedda antalet på långt när kunde
åstadkommas. Ännu mindre var det möjligt att anskaffa
de många nya kanonskonertarne, och man behöll derför
tills vidare kanonsluparne, som icke ingingo i den
nya försvarsplanen. Under kriget 1813 användes ock,
utom den tjenstbara delen af örlogsflottan, för
trupptransporter och andra förrättningar 6 galerer,
12 kanonskonertar, 63 kanonslupar, en hemmema och
10 mindre fartyg, eller tillsammans 92 fartyg af
skärgårdsflottan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free