Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nu vunna öfvertygelsen om omöjligheten att kunna
åstadkomma ett sådant sjöförsvar, som 1809 års komité
afsett, föranledde emellertid tillsättandet af en ny
komité år 1816, hvilken fann sig föranlåten nedsätta
linjeskeppens antal till 12 och fregatternas till
8, hvartill lades 6 kutterbriggar, 3 skonertar
och 6 avisfartyg. Kustflottan skulle nu utgöras
af 16 armerade chefsfartyg, 36 kanonskonertar, 60
kanonslupar, 24 däckade och 72 öppna kanonjollar,
12 mörsareslupar och 12 landstigningskanonslupar.
Men icke heller denna flotta kunde, för bristande
penningetillgångar, bringas till stånd. Emellertid
blefvo båda flottorna, som dittills varit åtskilda,
genom kongl. brefvet den 7 Oktober 1823 förenade,
så att örlogsflottan och arméns flotta skulle
utgöra en enda kår, kallad kongl. maj:ts flotta,
hvarefter år 1826 en ny komité för sjöförsvarets
ordnande tillsattes, hvilken föreslog 10
linieskepp, 10 fregatter, 4 korvetter, 4 briggar,
4 skonertar, 24 kanon-skonertar, 80 kanonslupar,
16 landstigningsslupar, 24 däckade och 146 öppna
kanonjollar samt 12 mörsarefartyg, hvilket allt efter
10 års förlopp skulle vara i tjenstbart skick.
År 1836 funnos likväl i tjenstbart stånd endast fyra
linieskepp, 2 fregatter, 2 korvetter, 1 brigg och 3
skonertar, samt under byggnad
2 linieskepp, 2 fregatter, 1 korvett och 1 skonert,
och äfven den föreslagna skärgårdsflottan var ej
på långt när fulltalig. Så tillsattes 1841
åter en sjöförsvarskomité, som föreslog 15
linieskepp, 9 fregatter, 5 korvetter, 3 briggar,
5 skonertar, 11 ångfartyg, 20 kanonskonertar,
120 kanonslupar, 120 kanonjollar, 20 chefsfartyg
och 8 mörsarefartyg.
Det var emellertid lika liten utsigt att vid
riksdagarna kunna utverka tillräckliga anslag för
denna flottas tillvägabringande som det varit för de
föregående förslagens verkställande, och under tiden
hade ryska flottan fått en sådan tillväxt, att dess
öfverlägsenhet öfver den svenska var påtaglig. Man
såg icke heller någon möjlighet att förändra detta
förhållande, och många, både inom och utom sjövapnet,
ansågo derföre, att man borde frånträda tanken på
en stor flotta, såsom för Sverige allt för kostsam,
och inskränka sig till ett kustförsvar, som säkrare
och med mindre kostnad skulle kunna tillvägabringas
medelst ett större antal mindre bevärade fartyg. De
större krigsfartygens företräde hade likväl ännu,
synnerligast vid flottans hufvudstation i Carlskrona,
ifrige förfäktare, och så fördes mot slutet af
ifrågavarande tidskifte en ganska liflig strid om
stora eller lilla flottan skulle vara hufvudvapnet
vid Sveriges sjöförsvar, hvilken strid fortgick ännu
vid slutet af Carl Johans regering.
Af de fartyg, som vid 1810 års utgång utgjorde
Sveriges flotta, hade vid slutet af nu ifrågavarande
tidskifte 6 linieskepp, 4 fregatter,
3 kutterbriggar, 1 kutter och 59 skärgårdsfartyg
blifvit slopade, 2 linieskepp och ett skärgårdsfartyg
förlist, 1 linieskepp och 1 fregatt blifvit
sålda, samt 1 linieskepp nedhugget till fregatt.
I stället hade 6 linieskepp, 5 fregatter, 3
korvetter, 2 briggar, 4 skonertar och 159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
