- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
371

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sånger; men man fann detta förslag alltför rikt
på ordståt och alltför fattigt på djupare religiös
anda att kunna antagas. I stället utgaf dåvarande
kyrkoherden i Adolf Fredriks församling inom
hufvudstaden Johan Olof Wallin, som äfven varit
ledamot i komitén, men ogillat dess flertals
förslag, år 1816 en prof-psalmbok, innehållande,
jemte flera omarbetade äldre psalmer, så väl
hans egna som äfven åtskilliga andras till komitén
ingifna förslag till nya psalmer. Denna profpsalmbok
mottogs med mycket bifall. Wallin erhöll uppdrag
att ytterligare granska densamma, hvarefter den,
med några ändringar, öfverlemnades till konungens
stadfästelse, hvilken gafs den 29 Januari 1819;
men dervid medgafs dock församlingarna i riket att
på sockenstämmor öfverenskomma om tiden för den nya
psalmbokens införande vid gudstjensten. Detta skedde
ock snart nog, och alltmera allmänt erkändes denna
psalmbok såsom ett mästerverk, hvars like knappast
något annat land har att förete. Af kapellmästaren
Johan Christian Fredrik Hæffner utarbetades ock
en till den nya psalmboken lämpad koral-bok, hvars
värde äfven blifvit allmänt erkändt.

Den af erkebiskopen Olof Svebilius år 1688 utgifna
»Förklaring öfver Luthers lilla katekes», hvilken
sedermera varit allmänt antagen såsom ledning för den
första religionsundervisningen, hade länge ansetts
mindre lämplig, och år 1794 hade en komité blifvit
tillsatt för att utarbeta en ny katekes. Intet
resultat blef dock synligt af denna komités
verksamhet, och 1806 fick erkebiskopen Lindblom
uppdrag att omarbeta den gamla katekesen. Denna
omarbetning blef snart färdig, gillades af teologiska
fakulteten i Upsala och blef, enligt presteståndets
önskan vid 1809 års riksdag, af regeringen anbefald
till allmänt bruk 1810.

Vid 1823 års riksdag yrkades en förbättring af
kyrkolagen, i sammanhang med de under utarbetning
varande civil- och kriminal-lagarna. Följande året
tillsattes ock för detta ändamål en komité, med
dåvarande öfverhofpredikanten Johan Jakob Hedrén
till ordförande, hvilken komité år 1828 framlade ett
förslag till ny kyrkolag. Det blef dock ej antaget,
och en ny komité tillsattes 1835, men hade vid slutet
af Carl Johans regering ännu icke inkommit med nytt
förslag i ämnet.

Den 26 Februari 1817 utfärdades en förordning,
angående sockenstämmor och kyrkoråd, hvarom sedermera
ny författning utkom den 29 Augusti 1843, då särskilda
s. k. socken-nämnder äfven inrättades.

Flera jubelfester firades under detta tidskifte af
den svenska kyrkan: den 31 Oktober 1817, till minne
af Luthers första framträdande såsom reformator
300 år förut; den 28 November 1830 till minne
af kristendomens införande i Sverige för omkring
1,000 år tillbaka och af Augsburgiska bekännelsens
framlämnande 1530, samt å första söndagen i adventet
1841 till åminnelse af bibelns utgifvande på svenska
300 år tillförene. Den första af dessa jubelfester
vann en särskild märkvärdighet genom Tegnérs tal vid
dess firande i Lund, och den andra genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free