- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
386

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdag hos kongl. maj:t-anhöllo om de gamla
konstitutionernas omarbetande, i anledning hvaraf
konsistorierna både i Upsala och Lund hördes, och
sedan 1842 arbetade vid hvartdera universitetet ett
utskott af sex professorer, utsedde från de särskilda
fakulteterna, på denna frågas lösning, men utan att
ännu vid slutet af Carl Johans regering hafva lyckats
deri.

Vid båda universiteten blef emellertid
lärarepersonalen ökad och åtskilliga förbättringar
äfven i öfrigt införda i den akademiska
undervisningen. Upsala universitet hade 1806 fått
ett seminarium för presters bildande och redan några
få dagar efter statshvälfningen 1809 blef ett dylikt
inrättadt äfven i Lund samt en särskild professor i
pastoralteologi tillsatt. År 1812 tillkom vid Lunds
akademi en särskild professur för grekiska språket,
och den professur, Anders Retzius innehaft, delades
i trenne, en för kemi, en för naturalhistoria samt
en för ekonomi och botanik. Samma år inrättades
äfven i Lund det kliniska institutet för läkares
bildande. Följande året tillkommo vid samma högskola
två ytterligare lärostolar, en i lefvande språk samt
en i astronomi och fysik. För Upsala universitet blef
år 1811 ny stat utfärdad.

Vid 1809 års riksdag framstäldes ett förslag att genom
en förening af studier i teologi och medicin söka
utbilda de blifvande församlings-lärarne äfven till
församlings-läkare. Förslaget omfattades af ständerna
med välvilja och särskilda stipendier anslogos vid
universiteten för de teologie studerande, som tillika
ville studera medicin. En särskild lärokurs i denna
»rural- och pastoral-medicin» inrättades, och man
ansåg två till tre terminer vara tillräckliga för
denna kurs. Fakulteterna gjorde sig dock ej stora
förhoppningar om dessa studier. Inom den teologiska
befarade man, att det teologiska studiet skulle
förlora hvad det medicinska vann, och inom medicinska
fakulteten väntade man af de blifvande prest-läkarne
på sin höjd, att de vanliga läkare-böckerna blefve
»med mera förstånd begagnade». Undervisningen ordnades
emellertid inom en särskild s. k. medico-teologisk
fakultet och var, enligt ett reglemente af den
18 Mars 1813, delad i två kurser, hvardera om tre
terminer, för hvilken tid stipendierna åtnjötos;
men sedan ständerna vid 1823 års riksdag indragit
arvodet till läraren och nedsatt stipendierna för båda
universiteten från 5,000 till 2,000 rdr, upphörde
den särskilda undervisningen och stipendiaterne
förbundos blott att genom studier på egen hand
förskaffa sig de enligt reglementet erforderliga
kunskaperna. Fakulteten upplöstes och stipendietiden
inskränktes till 2 terminer. I sjelfva verket upphörde
härmed de medico-teologiska studierna.

Den ofvannämnda läroverks-komitén föreslog i sitt
år 1828 afgifna betänkande flera tillökningar i så
väl lärare-personalen som aflönings-staterna vid
båda universiteten, men anslag härtill beviljades
blott till någon del af ständerna vid 1828 och 1834
årens riksdagar. I berättelsen vid början af 1840
års riksdag gaf emellertid kongl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/10/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free