Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var dock onekligen den rådande tonen hos den
akademiska lärare-personalen alltför fiendtlig
mot allt politiskt framåtskridande, likasom äfven
beskyllningarna för lärdoms-högmod hos lärarne,
så väl som för öfversitteri och inbilskhet hos
studenterna, icke voro oförtjenta. Flera bland
de yngre lärarne, så väl som bland studenterne,
förklarade sig ock ifrigt för akademiens flyttning,
men ännu ifrigare satte sig de äldre lärarne deremot,
understödde häri både af stadsboerna i allmänhet,
ty för Upsala stad var universitetets förblifvande
derstädes en lifsfråga, och äfven af regeringen. De
rikare tillfällen hufvudstaden erbjöd icke blott
till bildning, utan äfven till förströelser, hvilka
sannolikt skulle af de studerande blifva långt mera
anlitade än de förra, framhöllos ock såsom ett
vigtigt skäl mot den yrkade flyttningen, och frågan
derom tystnade efter hand.
Genom författningar af den 18 Augusti 1831, den 18
September 1832 och den 10 September 1835 förändrades
och skärptes studentexamen, så att den, i stället att
förut förrättas endast af filosofiska fakultetens
dekanus, nu skulle hållas af denne, med biträde af
yngre akademiska lärare, hvar för sitt läroämne,
med betydligt skärpta fordringar. Följderna af denna
förändring röjde sig på flera sätt. Fordringarna voro
förut icke stora, och man kunde således blifva student
med få kunskaper, hvarföre förmögnare föräldrar
vanligen läto sina söner äfven såsom studenter
förblifva under sina enskilda lärares ledning,
hvilka derigenom erhöllo tillfälle att fortsätta
egna studier vid universitetet, med detsamma de
handledde sina lärjungars och vakade öfver dessas
uppförande. Inseendet öfver de yngre studenternes
flit och uppförande ålåg för öfrigt äfven seniorerne
i den nation de tillhörde. En temligen sträng
subordination var rådande, och seniorerne sågo med
mycken öfverlägsenhet ned på de i nationen inskrifne
recentiorerne, hvilka måste undergå en särskild examen
för seniorerne, innan de uppflyttades till juniorer
och sålunda kommo ett steg högre på den akademiska
rangordningen. Efter den nya student-examens införande
upphörde dock detta examinerande, och recentiorerne
kunde efter två terminers förlopp uppflyttas till
juniorer, ehuru först efter val, hvarvid hvarje senior
hade två och hvar junior en röst. Recentiorernes
subordinations-förhållande fortfor emellertid, och
de hade ingen rösträtt i nationens angelägenheter;
men bland juniorerne började en viss oppositions-anda
mer och mer röja sig, och heta strider uppstodo icke
sällan emellan dem och seniorerne. I allmänhet ingaf
den nya student-examen, jemte medvetandet om större
kunskaper, äfven större sjelfförtroende, men också
ökad månhet att upprätthålla studentkårens heder.
Den hade dock äfven en följd, som var menlig både
för elementarläroverken och för universiteten —
den nemligen att en stor del af de förras lärjungar
lemnade dem i förtid, för att vid universitetet under
ledning af enskilda lärare, vanligen äldre studenter,
som närmare kände de särskilda examinatorernes sätt
och fordringar, bereda sig till studentexamen,
hvilket föranledde uppkomsten af en särskild klass
studerande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
