Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de s. k. preliminaristerne, som hvarken voro
gymnasister eller studenter och ofta visade nog mycken
benägenhet att begagna den akademiska friheten,
utan att underkasta sig den tillsyn, som för de
yngre studenterna begränsade denna frihet. Slutligen
fann man sig föranlåten att, genom en författning
af den 11 April 1862, flytta student-examen till
elementarläroverken och låta den der tagas under
akademiska censorers kontroll.
Äfven för den filosofiska graden skärptes fordringarna
genom en författning af den 14 Oktober 1831.
Student-lifvet var ungefär detsamma som under
föregående tidskiftet. Man lefde i allmänhet enkelt
och tarfligt, både med hänseende till föda, kläder och
bostad, och ingen blygdes häröfver — tvärtom blefvo
de, som sökte utmärka sig genom en mera utsökt klädsel
och kostsammare lefnadssätt, föremål för mängdens
speord och gjorde föga lycka. Med denna tarflighet
förenade sig dock icke så liten råhet. Dryckeslag
höllos alltför ofta och under inflytelsen deraf
förekommo hvarjehanda upptåg, för hvilka stadsboerne
vanligen blefvo offren. För att skaffa dessa nattro
måste konsistorium i Lund under vårterminen 1812
upplifva ett gammalt stadgande, att ingen student
finge visa sig ute efter kl. 9 på aftonen och en hvar,
som efter denna tid fans på värdshus eller källare,
skulle utan förskoning blifva i proban inspärrad — ett
påbud, som dock ej med synnerlig stränghet
tillämpades. Vid 1809 års riksdag hade konsistorium
hos ständerna anhållit, att Lund måtte för framtiden
befrias från inqvartering, emedan den studerande
ungdomen derigenom finge alltför många tillfällen
till förströelse och oordentlighet; men under sista
förskräckelsen öfver bondupploppet i Skåne 1811 hade
konsistorium begärt ny inqvartering, hvilken det ock
erhöll och sedermera hade stor svårighet att blifva
qvitt.
De tilltagande oordningarna bland studenterna
väckte hos akademiens nitiske kansler Engeström
tanken på upprättandet af ett för hela universitetet
gemensamt samfund, der lärare och lärjungar kunde
äfven i umgänget närma sig hvarandra, hvarigenom
han hoppades finna en bättre anda hos de studerande
uppkomma. Redan under hösten 1811 uppmanade han i ett
kanslersbref universitetets lärare och lärjungar att
bilda ett lässällskap, der den periodiska pressens
och litteraturens nyare företeelser kunde blifva för
alla tillgängliga och inom hvilket äfven hvarjehanda
sällskapliga förströelser kunde tillåtas. De gamle
kammarlärde inom konsistorium satte sig likväl
med mycken ifver emot detta förslag, och endast
genom maktspråk kunde kanslern tillvägabringa detta
lässällskap, som 1830 öfvergick till den då upprättade
»akademiska föreningen».
Äfven i Upsala väcktes fråga om en studentförenings
tillvägabringande; men här mötte förslaget sådant
motstånd af de akademiska fäderna, bland hvilka i
synnerhet professor Sjöbring ifrade mot detsamma,
att det för tillfället förföll.
Genom Per Henrik Ling, som under åren 1804—1814
var fäktmästare vid Lunds akademi, väcktes hos
studenterna håg för gymnastiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
