Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestående värde företedde ock denna tid till större
antal än de flesta föregående tidskiften, men
deremot högst få vetenskapliga teologiska arbeten
af större betydenhet. Såsom förut är anmärkt, hade
efter och, till väsentlig del, äfven i följd af
företeelserna under franska revolutionen och Napoleons
krigarevälde en omkastning inträdt i den religiösa
uppfattningen och sinnesstämningen hos en stor del
af de bildade samhällsklasserna. Från den förut
rådande rationalismen, som förkastade all tro och
utdömde ur religionen allt, som icke med förnuftsslut
kunde bevisas, öfvergick man nu på flera håll till en
öfvertro, som i religiösa frågor frånkände förnuftet
all pröfningsrätt, hvilken uppfattning måste göra
slut på all teologisk vetenskaplighet. Mot en dylik
uppfattning uppträdde dock Ödmann, Franzén, Wallin,
Tegnér m. fl,, hvilka framstälde en kristendom,
lika skild från den neologiska ljumheten som från den
förnuftsvidriga öfvertron — och de vunno flertalet
inom de bildade samhällsklasserna, medan läseriet
började få allt större insteg hos de obildade. Först
mot slutet af detta tidskifte begynte inom svenska
kyrkan röja sig en renlärighets-ifran, som fann Wallin
och de öfrige, hvilka jemte honom uppträdt så väl mot
öfvertro som otro, icke nog lutherskt renlärige; men
denna företeelse tillhör mera det följande tidskiftet
än det nu ifrågavarande.
Exegetiska arbeten, utom några redan omnämnda,
utgåfvos af Per Tolleson, i föregående del omtalad;
af Bengt Jakobsson Bergquist, f. 1785, professor
i exegetisk teologi 1833, d. 1847, i allmänhet en
af våra mest produktive teologiske författare under
detta tidskifte; af Carl Adolf Agardh, till hvilken
vi återkomma här nedan, m. fl.
Dogmatiska utgåfvos af Sven Lundblad och Carl Johan
Eberstein, här ofvan omnämnde; af Henrik Reuterdahl,
till hvilken vi i nästa del återkomme; af Martin Erik
Ahlman, f. 1773, seminarie-prefekt i Lund 1812—1816,
seminarie-direktör 1816, professor i dogmatik och
moralteologi 1831, d. 1844, en af de mest framstående
teologiska vetenskapsmännen under detta tidskifte; af
Anders Erik Norbeck, f. 1806, teol. lektor vid Wexiö
gymnasium 1844, d. 1870; af Carl Julius Lenström,
f. 1811, filos. lektor vid Gefle gymnasium 1843,
kyrkoherde i Vester Löfstad och Enåkers pastorat i
erkestiftet 1846, m. fl.
Dessutom utgåfvos under detta tidskifte flera bland
Swedenborgs på latin författade teologiska och
teosofiska arbeten i svensk öfversättning, äfvensom
Johan Tybeck, f. 1752, prestvigd 1799, d. 1839, i
åtskilliga predikningar och smärre religiösa skrifter
sökte sprida Swedenborgs läror, samt C. H. Beurling
framstälde dessa i »Nya församlingens religionslära»,
1832.
Predikningar och predikosamlingar utkommo under
detta tidskifte till ganska stort antal, af hvilka
flera blifvit i det föregående anförda. De mest
framstående för öfrigt voro de, som utgåfvos af
Carl Georg Rogberg, f. 1789, seminarie-prefekt i
Upsala 1823, professor 1827, d. 1834; af Carl Peter
Hagberg, f. 1778, seminarie-prefekt och professor i
pastorat-teologi i Lund 1811—1815, sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
