Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaperna.
4*3
mare kännedom om dervarande fristater 1836, död 1843,
en af de mest framstående bland våra reseskildrare;
Otto Sebastian von Unge, född 1797, kapten 1826,
med detsamma han lemnade den militära banan,
död 1849; Magnus Martin af Pontin, Carl August
Nicander, Bernhard von Beskow; Carl David Arfwedson^
grosshandlare, född 1806*, friherre Thure Gustaf
Rudbeck, född 1806, kammarjunkare 1828, postmästare i
Wimmerby 1855, död 1876; Jon Engström, Carl Ulrik von
Hauswolf^ född 1791, guvernementssekreterare å ön S:
t Barthélemy 1816-1819, sedermera bosatt i Columbia
till 1830, då han återkom till Sverige, död 1843;
£*. ^ Bladh, Johan Erik Rydquist, Nils Arfvidsson,
C. F. Bahr, Anders Lindeberg, m. fl.
Bland författare i lagkunskap under detta tidskifte
böra särskildt näpinas professorerne vid Upsala
akademi: Lars Georg Rabenius, född 1771, professor
1807 -1837, ledamot af lagkomitén 1811, idlad 1834,
död 1846; Per Erik Bergfalk, född 1798, professor
1838 - 1861, ledamot af kyrkolagskomitén 1838,
sekreterare i konstitutionsutskottet under 1840, 1841
årens riksdag; Johan Christofer Lindblad, född 1799,
professor i kriminal- och processrätt 1843-1874, död
1876; vid Lunds akademi: Johan Holmbergsson, född
1764, sekreterare i lagutskottet under riksdagarna
1809 och 1810, professor i allmänna lagfa-renheten
1810, hvilken lärostol han 1838 utbytte mot den
i ekonomisk och kamerallagfarenhet, död 1842,
mest berömd såsom lärare, i hvilket hänseende han
var en af de mest framstående vårt land egt, hvars
inflytande på lagkunskapens utveckling inom vårt land
varit större än någon annans under denna tiderymd, för
öfrigt allmänt aktad för sin ädla, öfver allt småsinne
upphöjda personlighet; Carl Johan Schlyter, född 1795,
professor i allmänna lagfarenheten efter Holmbergsson
1838, hvilken lärostol han 1842 utbytte mot den då
inrättade i laghistoria, ledamot af lagberedningen
1844 och 1845- 1848, jemte juris adjunkten vid Upsala
akademi Hans Samuel Collin utgifvare af en »Samling
utaf Sveriges^ gamla lagar», 1822, hvilket arbete
Schlyter efter Collins död 1833 ensamt fortsatt.
Bland öfriga juridiska arbeten under detta tidskifte
voro de vigtigaste de i det föregående anförda, som
utgåfvos af lagkomite’n och lagberedningen. Dessutom
böra såsom författare af juridiska arbeten nämnas:
statsrådet grefve Carl Axel Löwenhielm, Johan
Gustaf Branting, född 1757, kammarråd 1802 -1824,
död 1827; Carl Christian Schmidt, född 1792, ledamot
af lagberedningen 1845, justitierad samma år, död
1872; Nils Wilhelm Lundequist, född 1804, död 1863;
Johan Jakob Nordström, född i Åbo 1802, professor vid
universitetet i Helsingfors 1834, hvarifrån han tog
afsked 1846 och gick i svensk tjenst samt utnämndes
till riksarkivarie samma år, kanslerssekreterare för
Lunds universitet 1848 och för Upsala 1849, ledamot
af vetenskapsakademien samt af vitterhets-, historie-
och antiqvitetsakademien 1847, af Vetenskapssocieteten
i Upsala 1848 och af flera utländska vetenskapliga
samfund, invald äfven i svenska akademien 1848, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
