Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitt er h et en.
457
österländska sagor, öfversatte stycken ur Moliéres
komedier och latinska författare, samt skref en
»Svensk verslära», som sedermera, ehuru betydligt
omarbetad, infördes i Phosphoros. Sedan han 1806
blifvit student i Upsala, der han blef en af
de verksammaste deltagarne i Auroraförbundet,
försökte han sig med några originalpoem; »men?,
berättar han sjelf, »rinnande mig stanna under
medelmåttan, hade jag den visheten att för alltid
dermed upphöra». I stället öfversatte han så mycket
flitigare andra skalders verk och valde företrädesvis
dem, som erbjödo mesta svårigheter, såsom de föga
kände grekiske skalderna Tryphiodoros, Koluthos,
Kalabros, men fann derefter ett tacksammare ämne för
sin öfversättareförmåga i några stycken af Sophokles,
Aischy-los och Pindaros samt en del af Odysséen. Jemte
en annan ung student, Axel Stenhammar, köpte Palmblad
det akademiska boktryckeriet i Upsala, och derifrån
utgafs i Juli 1810 Phosphoros, likasom sedermera
de poetiska kalendrarne, de första i sitt slag
inom Sverige, och med början af år 1813 »Svensk
litteraturtidning», hvars utgifvare Palmblad var,
och der han och Hammarsköld skrefvo de flesta
artiklarne. Den fortlefde ända till år 1824 eller
längre än någon rent litterär tidning i Sverige
kunnat fortsättas. Under tiden hade Palmblad blifvit
filosofie magister 1815, docent i svenska historien
1822 samt adjunkt i historia och statistik 1827,
äfvensom han utgifvit de geografiska arbeten och de
öfversättningar från grekiska författare, som i det
föregående äro omnämnda. Dessutom hade han till de
poetiske kalendrarne bidragit med åtskilliga noveller,
såsom Vådeiden, Tjellhvalfvet, Resorna, Åreskutan,
Amala och Holmen i sjön Dall, hvilka båda sistnämnda
han sedermera 1841 särskildt utgaf.
Sedan Palmblad i Oktober 1835 blifvit professor i
grekiska språket, upphörde hans boktryckareverksamhet
och han egnade sig nu ifrigt åt grekiska litteraturen
och fornkunskapen samt utgaf såsom en frukt af dessa
studier ett större arbete »Grekisk fornkunskap»,
2 delar, 1843 - 1845. För öfrigt lemnade han talrika
bidrag till de litterära tidskrifter, som efterträdt
hans Litteraturtidning, såsom Svea, Skandia,
Litteraturföreningens tidning och Frey, deltog i
redaktionen af »Biografiskt lexikon öfver namnkunnige
svenske män», som begynte utgifvas 1835 oc^ * hvilket
en mängd biografier äro af honom författade. Han tog
ock nu allt lifligare del i de politiska striderna,
utgaf 1841 två politiska skrifter, »Politisk Camera
optica», i hvilken framstäldes de vådliga följderna af
radikalismens ohejdade framfart, och »Om sällheten’af
en ministerstyrelse», hvari han sökte visa, att
ett sådant styrelsesätt var behäftadt med många
ofullkomligheter och att i de länder, der det var
infördt, friheten ingalunda egde större spelrum än i
vårt fädernesland. Tillika insände han flera politiska
uppsatser till den konservativa tidningen Svenska
Biet, samt utgaf sjelf 1847 -1850 en tidning »Tiden»
i samma riktning. För detta politiska författareskap
öfvergaf han- dock ej vitterheten. Han utgaf 1831 ett
litet dramatiskt stycke »De ensidige. Ingenting i en
akt», 1840 en novell »Kärlek och politik», 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
