Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bitterheten.
485
stundom skarpa rodnad" röjde"’den lungsigtige. I all
yttre verk och gerning var han tafatt. Det sträckte
srg till hans rörelser, till hans gång, som, häftigt
med slängande arrnar, redan gjorde honom till ett
föremål för uppmärksamhet. Sällan här. en stark och
eldig själ fått en bräckligare hydda. Sträng mot
sig sjelf var han det äfven mot andra och helt och
hållet utan hvad man kallar könsiderationer. Hvad han
fann löjligt: och tade’1 vardt’gisslade han, äfven
offentligen, till och med hos sina bästa vänner,
och detta var honom så naturligt, att han kunde
förundra sig öfversatt det blef ämne för förundran,
och efteråt som förut bemötte de förolämpade, såsom
ingenting passerat. Särdeles Ömtålig var han i fråga
om förbindelser, och den som dermed, äfven i bästa
afsigt, ville tämja honom, var ej säker, att han
ej genast skakade af sig banden, såsom lika många
bojor. Likväl var han ända till svärmeri känslig för
både vänskap och kärlek. De innerliga dikterna till
Laura gälde ett verkligt föremål, en ung, älskvärd
flicka, om hvilken Vitalis äfven efter 10 års sk il
jsm essä ej utan den märkbaraste rörelse kunde höra
talas. Skönare har troheten i döden knappast uttalat
sig än i den härliga sången »Under en sjukdom, till
Laura».
1 Efter skaldens död utgåfvos »Samlade dikter
af Vitalis», med företalet af Geijer, 1828,
sarnt omtrycktes 1837 l den då utgifna samlingen
af »Utmärkta och klassiska arbeten af svenska
författare». De utgöra i denna samling endast ett
litet häfte, men det är rikt på innehåll.
En vitter granskare *) har hos Vitalis anmärkt tre
hufvudelementer: det sentimentala, det verldsironiska
och ’det skämtsamma eller det egentligen komiska. Det
första framträder i dikterna Till englarne, .Prolog,
Till vestänvinden, Vårfantasi, Blomsterklagan,
Aftonpsalm, Försakelse, En suck från altaret, m. fi.,
vittnande om en rörlig fantasi, en djup, ädel känsla,
ett varmt hjerta, men i allmänhet saknande inre
afslutning. De röja dock alla mycken både inre
och yttre harmoni, men tillika mycken vekhet och
blomsterprakt, som bilda en skarp motsats mot den
milda tonen, den färgtösa ytan, den ofta kärfva,
afhuggna formen i andra hans dikter. Mest originel
är han ock i de verlds-ironiska dikterna Enslingens
sång i den stora öknen, Enslingens klagan, Den
kampandes sång, Dödsbetraktelse, och några andra,
der skalden med gripande kraft skildrar hoppets af
verkligheten krossade bilder, verldens gäckeri med
känslans aningar och inbillningens löften, förakt
för lifvets gyckel, misströstan både om vänskapens
och kärlekens tillvaro. Lika egendomliga äro äfven
Vitalis’ skämtsamma dikter, så väl de humoristiska
~- Orden, Komiska fantasier, Julkalaset, Konung
Pharao, Konung David och Bathseba, Jerichos eröfring,
Holofernes, Jerösalems skomakare, Promotionen 1824,
m. fl. - som de satiriska - Siegmunds idéer, Amen,
Rustningar till Ragnarök och några andra - i hvilka
alla ett rikt förråd af qvickhet och humor framträder,
ehuru man kunnat
’) y. E. Rydqvist i Heimdall för 1829.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
