Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1862, 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1862, i&6j.
79
Inom borgareståndet hölls äfven en längre diskussion,
hufvudsakligen riktad mot reservationerna vid
utskottets memorial och för bifall till det kungliga
förslaget, rnot hvilket bland de 20 talare, som
deltogo i diskussionen, endast hr Hensehcn framstälde
några betänkligheter,
I bondeståndet var öfverläggningen mindre omfattande,
och ingen bland dem, som yttrade sig, röjde några
betänkligheter att bifalla det kungliga förslaget.
Efter slutad granskning af statsrådsprotokollen
förklarade konstitutionsutskottet, att det hvarken
funnit skäl mot någon statsrådsledamot tillämpa 106 §
regeringsformen, eller ansett anledning förekomma
att framställa någon anmärkning på grund af 107 §
i samma grundlag.
Utskottets memorial förekom först i presteståndet,
der det utan diskussion lades till handlingarna.
Af borgareståndet lades det utan votering till
handlingarna, efter någon diskussion, hufvudsakligen
rörande formen för memorialet, i afseende hvarå hr
L. J. Hjerta anmärkte det icke göra till fyllest
att af utskottet få veta, huru, i dess tanke,
regeringen icke försyndat sig mot 106 eller 107 §
regeringsformen, utan hade det varit utskottets
skyldighet att framlägga skälen för detta sitt omdöme
genom att lemna en tablå af förvaltningen under
den granskande tiden. De fleste ta-larne godkände
dock formen för utskottets memorial och yttrade sig
regerings vän ligt.
I bondeståndet klandrade flere talare utskottets
underlåtenhet att mot regeringen framställa
anmärkningar i åtskilliga frågor; men slutet blef
dock, att memorialet äfven här utan votering lades
till handlingarna.
Inom adeln, der memorialet förekom senare än hos
de öfriga stånden, anmärkte hr W. F. Dalman åter,
likasom vid flera föregående tillfällen, att utskottet
underlåtit afgifva ett motiveradt omdöme öfver
regeringens förvaltning, hvaremot friherre W. F. Ter
smeden, ledamot af utskottet, invände, att detta icke
hade någon annan i grundlagen stadgad skyldighet än
att dels tillämpa 106 § regeringsformen för bestämda
lagöfverträdelser, dels i öfrigt tillkännagifva,
huruvida utskottet i statsrådsprotokollen funnit någon
regeringsåtgärd stridande mot rikets sannskyldiga
nytta; men då intetdera af dessa förhållanden
nu inträffat, hade utskottet, enligt grundlagen,
saknat anledning till något annat yttrande än det
afgifna. Hr Per Jakob Ehrenheim, äfven ledamot
af konstitutionsutskottet, instämde väl med
friherre Tersmeden, men hade dock ansett utskottet
både berättigadt och förpligtadt att framlägga en
motiverad decharge, innefattande ett omdöme om den
positiva sidan af regeringsförvaltningen, i stället
att utskottets majoritet nu uppfattat endast den
negativa sidan deraf. Derefter lades memorialet äfven
af adeln till handlingarna utan omröstning.
I allmänhet röjde sig under denna riksdag
större belåtenhet med legeringen, än som varit
förhållandet under någon föregående riksdag efter
det nya statsskickets införande. Orsaken härtill
låg väsentligen i tillfredsställelsen öfver det nya
representationsförslaget både hos den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
