Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afträdde han också från länet. Dessa län, som bestodo i anvisningar på kronans gods och inkomster, äro desamma som vi funno under medeltiden.
Af de olika slag af län, hvilka förekommo under medeltiden, voro de »på räkenskap» de för läntagaren ofördelaktigaste, emedan i dem längifvaren, konungen, hade mer att säga och af dem hade större inkomster än läntagaren. Det är deraf klart, att på de tider konungamakten var svag, voro dessa län temligen sällsynta, då deremot motsatsen inträffade, i samma mån som konungamakten framträdde med mera styrka. Starkare än någonsin framträdde konungamakten under Gustaf Wasa, och till följd deraf finnas ock i hans dagar »länen på räkenskap» vara de vanligaste. Äfven slottslänen lemnades nu på räkenskap, och såsom en följd af den allt mer i alla förhållanden ingripande konungamakten bestämmer konungen äfven besättningarnas storlek och aflöning samt väljer sjelf manskapet. Deraf åter komma slottsbesättningarna numera i ett mer omedelbart förhållande till konungen än förr, då de betraktades såsom slottshöfvidsmannens enskilde tjenare.
Vi påminna oss, att under unionskonungarna slottslänen stäldes till viss person, och att detta, ursprungligen ett medel för unionskonungen att försäkra sin arfvinge om slotten efter sin död, snart blef en nödvändighet från Sveriges sida för att förebygga sådant, så att från konung Christofers tid slottslofven utstäldes till vissa i slottsbrefven nämnde män, först sex, sedan fyra. När Christian Tyrann valdes till tronföljare efter fadern 1499, stäldes slottslofven till honom, så att efter konung Johans död slotten skulle öfverlemnas till sonen. Men sedermera vid dagtingan 1520 i Upsala återkom slottslofven till rådet. Uti de slottslofvensbref, som utfärdades under de första åren af konung Gustafs regering, stäldes slottslofven till den, som efter hans död af riksens råd och menige man blefve vald till konung efter honom; dock så, att innan slotten blifvit antvardade åt denne, skulle Gustafs arfvingar få en redlig försäkran att ej blifva tilltalade för någon skada, som någon kunnat lida i fejden mot Christian och hans anhängare, likaså att ej blifva kräfde för någon gäld, som Gustaf ådragit sig för rikets skuld. När konung Gustaf fick en drottning, som försågs med morgongåfva, tillkom det vilkoret att denna först skulle utgå, och i Kalmar, som hörde till drottning Katarinas lifgeding, stäldes slottslofven till henne, utan att något nämndes om den blifvande konungen.
Men efter Erik XIV:s födelse förändrar sig förhållandet. Konung Gustaf synes taga för afgjordt, att Erik skall blifva hans efterträdare, och redan 1537 finner man slottslofven stäld till honom. Efter Johans födelse (den 12 December 1537) ställes slottslofven »först till högbemälte vår äldste son konung Erik och sedan de andre våra söner, till dess de af förbemälte vår äldste son konung Erik och menige riket med en tillbörlig underhållning måge försedde blifva.» Detta skedde, innan arfföreningen blifvit beslutad. Derefter ställes slottslofven till drottningen, tills Erik uppnått myndiga år, så till honom och i händelse af hans död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
