Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Gustaf Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådet.
213
arbetsam och ihärdig, förvärfvat goda kunskaper, dem han ytterligare
utbildat under utrikes resor och besök vid de tyska universiteten; huru
han kommit i tjenst hos Gustaf Adolf 1618 och fört befälet i Lifland,
medan konungen sjelf var i Preussen; huru han börjat sin krigarebana
ungefär samtidigt med den fyra år yngre Johan Banér, med hvilken
han täflade i mod och kännedom i krigskonsten och hvilken han för
öfrigt var lika öfverlägsen i försigtighet och sedlighet som underlägsen
i snille. Han hade blifvit öfverste för Norrlands regemente 1621, slagen
till riddare 1624, utnämnd till riksråd, lagman i norra Finland och
generalbefälhafvare öfver krigsmakten i hela Finland 1625 samt till
fältmarskalk och generalfältherre öfver svenska hären i Lifland 1628, der
han år 1625 fått af Gustaf Adolf Marienborgs slott och starosti i
förläning. Efter stilleståndet med Polen 1629 tågade han genom Preussen
och förenade sina trupper med konungens, som då stod utanför Stettin.
När konungen uppbröt till Mecklenburg, fick Horn befälet öfver den
qvarlemnade styrkan, intog Colberg och förenade sig sedermera med
svenska hufvudhären i Tyskland. Vi hafva sett huru han i slaget vid
Leipzig 1631 anförde venstra flygeln och huru han genom orubbligt
mod och användande af sin stora kunskap i krigsrörelserna lyckades
hålla stånd mot den vida öfverlägsna fienden, sedan sachsarnes flykt
blottat hans sida. Efter segern följde han konungen till Franken, der
han lemnades qvar, medan konungen drog till Rhen. I Franken fick
Horn snart att kämpa mot Tilly, intog Mergenthal, Heilbronn och
Bamberg, der han anfölls af Tilly, innan fästningsverken ännu voro
istånd-satta, och drefs ur staden, men samlade åter sina krigare och anföll
fienden så häftigt, att kanonerna och trossen blefvo återtagna, så att
förlusten på det hela icke blef så betydande som den hotade att blifva.
Vid underrättelsen om denna motgång tågade emellertid Gustaf Adolf
från Rhentrakten mot Franken och förenade sig med Horn, hvilken,
sedan öfvergången öfver Lech var verkstäld och Tilly fallit, intog
Donau-werth, Augsburg och flera andra orter samt sedermera sändes till Mainz
att taga befälet öfver svenska hären derstädes, hvarefter han intog
Coblenz, hela Trierska området, hela Baden samt fästningarna i Elsass,
äfvensom i Schwabiska och Öfver-Rhenska kretsarna.
Vi hafva här ofvan omnämnt den vigtiga andel Gustaf Horn tog
i krigshändelserna efter Gustaf Adolfs död och huru det olyckliga, men
i alla fall för Horn ärofulla slaget vid Nördlingen den 27 Augusti 1634
för längre tid gjorde slut på hans krigiska verksamhet. Hans
tillfångatagande ansågs af fienden vara af ännu större vigt än den vunna
segern, och det dröjde också ända in på åttonde året förr än han i
Januari 1642 blef utvexlad emot tre kejserliga generaler, hvaribland den
bekante Jean de Werth var en. Under hemresan genom Schweiz,
Frankrike och Holland visades den ryktbare härföraren öfver allt de
högsta ärebetygelser. I lägret vid Perpignan, der han aflade ett besök hos
Ludvig XIII, blef han mottagen af hela hären, uppstäld i parad,
helsades med kanonsalvor och erhöll af konungen en med juveler rikt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
