Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Statshushållningen - Räknekammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stats h us A ållningen.
rande statshushållningen, och först genom rådslaget den 14 December
1636 blef en ordning härför faststäld, hvilken ej utan regeringens
samtycke fick af kammaren rubbas och hvarigenom åt hvarje kollegium
anvisades vissa räntor, hvilka det hade att uppbära och för kammaren
redovisa. Denna var dock underkastad noggrannare kontroll än något
annat kollegium, i det regeringen, för hvarje gång ny stat
uppgjordes, sjelf i kammaren undersökte penningeväsendets och
räkenskapernas skick.
Detta oaktadt hade likväl en försnillning af stor omfattning
kunnat fortgå i tio år och utgrena sig öfver hela riket, innan den i Januari
1642 uppdagades. Det blef inför särskild domstol, bestående af två
ledamöter från hvartdera af de öfriga kollegierna samt de högre
embetsmännen inom kammaren bevisadt, att kamreraren och bisittaren
derstädes Jost Hansson, adlad med namnet Falkenstjerna, hade både före
och efter sitt adelskap köpt och brukat många gods under adelsmäns
namn, dels med dels utan deras samtycke; att han gjort falska
uträkningar på köpegods och sålt kronohemman å förbudna orter; köpt
kronospanmål för lågt pris och levererat den å andra håll för hög
betalning; ockrat med kronans medel, förfalskat böckerna, skaffat sig
falska qvittenser o. s. v. Hela räknekammaren var genom dessa
bedrägerier komprometterad och icke minst dess högste styresman,
riksskattmästaren. En ny kammarordning uppsattes på regeringens befallning
under våren 1642 af kammarråden och undergick sorgfällig granskning
af regeringen. Den innehöll nya stadganden om jorde- och
landsböckerna, om sättet för räntornas uppbörd och redovisning af
landsstaten m. m. Dessutom tillkommo nu några nya tjenstemän, och en
närmare begränsning af kammarens särskilda afdelningar bestämdes.
Dessa afdelningar hade tillkommit efter hand och till en del redan
under Gustaf Adolfs regering. Holländaren Abraham Cabeliau hade år
1622 uppgjort Sveriges första rikshufvudbok, och för riksbokslutet var
sedan 1624 en särskild tjensteman i kammaren anstäld under namn
af generalbokhållare. År 1662 öfverlemnades så väl riksbokslutet som
uppgörandet af riksstaten åt en generalkamrerare, och de öfrige
kamrerarne blefvo till förekommande af underslef skilda från all
befattning dermed.
År 1622 tillsattes inom kammaren en tjensteman med fast lön
för att granska landstatens räkenskaper, hvilken förut skett af
kammarens tjenstemän enligt särskilda uppdrag, och mot slutet af Gustaf Adolfs
regering omtalas en »besvärskammare» för granskning af statens
räkenskaper. Denna kammare erhöll 1635 en förändrad organisation, då
»revisionskammaren» upprättades, der alla landsböcker och räkenskaper
alltifrån året 1633 skulle granskas, och år 1642 förordnades, att
kronans alla räkenskaper skulle undergå granskning i revisionskammaren,
hvars personal då också ökades.
En särskild afdelning för landtmäteriärenden bildades år 1642 ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
