Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Historia - Geografi - Läkarevetenskap och naturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
Chr is tina.
Åbo hofrätt 1637, riksantiqvarie efter sin svärfader Joh. Bureus 1652,
död 1692, Georg Stjernhjelm, m. fl.
År 1629 hade en särskild riksantiqvarius blifvit tillsatt, med
uppdrag att öfver allt uppspana och samla eller afteckna monument,
runstenar, gamla mynt, lagar, urkunder, krönikor, sagor och folksånger om
jättar, dvergar, drakar m. m., samt derjemte under sina resor uppmäta
och beskrifva landet, samla och uppteckna gjorda gränsregleringar, öfver
allt fästa sin uppmärksamhet på traktens fysiska beskaffenhet,
underrätta sig om hushållssättet, huskurer, väderlekskännemärken, folklynnet
m. m., uppteckna landsortsmål o. s. v. Denna instruktion vittnar med
hvilket varmt intresse redan Gustaf Adolf omfattat dessa ämnen, och
i allmänhet röjde sig under hela den tid, hvarmed vi nu sysselsatt oss,
ett berömvärdt nit för forskningar i Sveriges häfder samt hvad dermed
stod i samband. Om också dessa forskningars frukter vittna om ringa
kritisk skärpa och bristande förstudier, bör man dervid ej glömma, att
de voro de första försöken å en ny bana och genom dem hafva i alla
fall rätt många uppgifter af vigt kommit till efterverlden.
Geografien blef ännu föga bearbetad och de svenska
bearbetningarna af denna vetenskap afsågo nästan uteslutande vårt eget land.
Anders Bure, af gammal svensk adlig slägt, född 15 71, svenskt
sändebud till Ryssland 1634, assessor i krigskollegium 1640, död 1646, hade
år 1626 utgifvit en på latin författad beskrifning om Norden och
synnerligast Sveriges rike, af hvilken nya upplagor utkommo åren 1631
och 1633, samt utgaf tillika de första svenska kartor, hvilka, med
hänseende till tiden då de utkommo, kunna betraktas såsom mönster af
noggrannhet och sedermera under mer än ett århundrade blefvo flera
gånger kopierade. Af Bure har man äfven en, likaledes på latin
författad, geografisk och politisk beskrifning om Sverige, tryckt i Leyden
1633. En äfven på latin författad beskrifning om Sverige af Michael
Wexionius (Gyldenstolpe), tryckt i Åbo 1650 och länge begagnad såsom
lärobok, några smärre skolböcker, samt en af »ålderstyrmannen» Johan
Månsson år 1644 utgifven »Sjöbook, om sjöfarten i Östersjön», med en
karta öfver detta haf, äro för öfrigt, jemte några topografiska uppsatser,
de enda geografiska arbeten, man från denna tid känner.
Läkarevetenskapen så väl som naturvetenskaperna i allmänhet stodo
fortfarande på en alltför låg ståndpunkt vid de svenska lärosätena. En
medicinsk lärostol hade blifvit inrättad i Upsala 1613 och intogs då af
Johannes Chesnecopherus (född 1581, död 1635), hvartill 1617 kom en
ny; men ännu 1627 klagade Oxenstierna öfver medicinens jämmerliga
tillstånd i Upsala och förordnade då, att Chesnecopherus skulle läsa
fysik, Johan Franck botanik och anatomi samt en böhmisk licentiat
Raicus praktisk medicin. Desse professorer stodo dock sjelfve såsom
vetenskapsmän icke synnerligen högt, då Chesnecopherus förfäktade
både stjerntyderiets och guldmakeriets vetenskaplighet samt utgaf en
lärobok i fysiken, innehållande allt för mycken mystik för att vara lämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
