- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
84

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterfälttåget 1656 - Vårfälttåget 1656

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 Januari uppbrände invånarne i Danzig sina förstäder för att bättre kunna försvara sjelfva staden, och mot slutet af månaden började svenskarne åter sätta sig i rörelse. Öfverste Weissenstein intog den 30 Januari staden Schlochau i vestra delen af Preussen, och vid samma tid satte sig pfaltzgrefven af Sulzbach, generallöjtnant i svensk tjenst, i besittning af staden Stuhm, öster om Weichseln. Kort derefter anlände den nu tillfrisknade Stenbock från Thorn och begynte den 7 Februari belägringen af Marienburg. Redan följande dagen gaf sig staden, men slottet höll sig ända till den 28, då dess besättning fick fritt aftåg till Danzig. Den 11 Mars uppbröt Stenbock från Marienburg samt gick öfver Dirschau till Werdern, låglandet mellan Weichsel-mynningarna, der han den 15 kring byn Stibelau upprättade ett befästadt läger, från hvilken han ämnade efter hand allt närmare instänga Danzig; men i början af April fick han konungens befallning att draga till öfra Polen, hvarföre han den 4 uppbröt från sitt läger, öfvergick Weichseln vid Schwetz och kom den 15 till Thorn, der han inväntade konungen.

I Samogitien uppgjorde invånarne, som likväl blifvit af svenskarne räddade från ryssarnes grymma framfart, en plan, anstiftad af jesuiter och katolska prester, att på samma dag mörda alla svenska trupper i deras qvarter. Omkring 1,000 man blefvo ock på detta sätt nedgjorda, men de öfrige lyckades undgå försåtet.

Äfven i den del af Litauen, som innehades af svenska trupper, var jäsningen ganska stark och kunde endast med möda återhållas af Magnus De la Gardie, som här förde befälet och som i allmänhet, ehuru icke utan svårighet, bibehöll förbindelsen mellan Lifland och Preussen.

Så stodo sakerna vid vinterns slut, då konungens ankomst till Warschau gaf nytt uppslag åt krigsrörelserna.

Vårfälttåget 1656.



Endast två dagar hvilade Carl Gustaf efter det besvärliga vinterfälttåget. Vid underrättelsen om markgrefvens af Baden nederlag vid Warka och om Czarnieckis framfart i Masovien bröt konungen upp den 7 April för att uppsöka denne sin farligaste och ihärdigaste fiende. Czarniecki hade, såsom här ofvan är nämndt, efter sin seger vid Warka tågat i nordvestlig riktning förbi Thorn till Bromberg i Vest-Preussen, och i samma riktning följde honom nu Carl Gustaf, sedan han i Warschau qvarlemnat en besättning af ungefär 3,000 man, till större delen fotfolk, under den ännu icke fullt tillfrisknade Arvid Wittenbergs befäl. Med återstoden af hären, 9,000 man mest rytteri, inträffade konungen den 19 April i Pakoscz, omkring 4 svenska mil sydvest från Thorn, utan att hafva kunnat anträffa Czarniecki, hvarföre han lemnade denna fruktlösa jagt för att i stället leda krigsrörelserna kring Danzig, närma sig kurfursten af Brandenburg och gifva mera fart åt underhandlingarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:08 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/6/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free