Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtalat en dröm eller aning hvilken han haft, att han skulle stupa under det förestående slaget. Konungen skall då svarat honom, att dylika aningar icke voro att förakta, utan fältmarskalken borde den dagen hålla sig ifrån valplatsen och icke så, som han plägade, blottställa sin person. Men när Helmfelt under striden såg den af honom anförda flygeln i fara att öfverflyglas af den till antalet öfverlägsna fienden, satte han sig i spetsen för de honom närmast omgifvande sqvadronerna och störtade sig med vanlig djerfhet mot danskarnes leder, då han i detsamma af en kula träffades i bröstet och dog kort derefter.
Helmfelt var en ovanligt duglig och bildad krigare, som vunnit sitt egentliga rykte såsom artillerist samt vid anfallet och försvaret af belägrade städer, men som emellertid vid slutet af sin lefnad visade en framstående härförareförmåga äfven vid ledningen af vida mera omfattande krigsföretag. Han skildras för öfrigt såsom begåfvad med ovanligt jemnt lynne, hvilket rubbades hvarken af medgång eller motgång. Han läste gerna, när hans tid det medgaf, och sökte ofta uppbyggelse i andeliga skrifter. Öm make och god husbonde, var han mycket afhållen af alla, som omgåfvo honom, men höll alltid god ordning bland sina underhafvande och tillät intet sjelfsvåld. Mot fattiga var han välgörande och visade sitt nit för kunskapers befordrande genom att till Upsala akademi skänka 17,000 rdr, en då för tiden vida mera betydande summa än nu, såsom fond för stipendier till unga, hoppgifvande studerande. Han var två gånger gift, först 1647 med Margaretha von Truchses af sachsisk börd, och, sedan hon dött 1655, ingick han följande året nytt gifte med Margaretha Hedvig von Parr, dotter af en brandenburgisk öfverste, friherre Dominicus von Parr. Med sin första hustru hade han tre söner och tre döttrar, med den senare en dotter, hvilka alla dogo i barndomen, utom sonen Gustaf, som ansågs såsom ett underverk af tidig lärdom, redan vid 10 års ålder uppträdde såsom opponent på ett prestmöte i Narva, förstod och kunde tala hebreiska, grekiska, latin, fransyska, tyska, engelska, italienska, spanska, holländska, ryska och polska, oberäknadt modersmålet, blef redan vid 18 års ålder promoverad juris doktor vid Leydens universitet samt 21 år gammal utnämnd till assessor vid wismarska tribunalet, men dog redan 1674, samma dag som hans far blef friherre. Simon Grundel-Helmfelt slöt således sjelf sin friherrliga ätt och är begrafven i Stockholms Storkyrka, der hans grafvård af marmor ännu finnes.
Flere andre Carl Gustafs krigare skulle visserligen kunna anföras, men dels hafva de gjort sig kända hufvudsakligen genom enstaka bragder, såsom Paul Würtz, genom försvaret af Krakau och Stettin, Bülow genom det af Thorn, Clas Stjernsköld af Trondhiem o. s. v., hvaremot nästan alla uppgifter saknas om deras öden för öfrigt, dels, hvad andra bland dessa krigare beträffar, såsom Rutger von Ascheberg, Erik Dahlberg m. fl., få vi tillfälle att framdeles till dem återkomma, då deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
