Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen i Stockholm 1660
- Riksförmyndarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättigade att deltaga i valet af riksförmyndare samt att kalla dessa till ansvar. I striden för dessa ständernas rättigheter hade adeln gått främst, men de öfriga stånden spelat en mera underordnad roll, och inom adeln hade det denna gång varit tredje klassen, icke högadeln, som varit den ledande. Det öfvertag, högadeln under sin store ledare Axel Oxenstierna tillvann sig inom regeringen och genom den öfver ständerna under den förra förmyndarestyrelsen, hade under denna i stället öfvergått till ett ständernas öfvertag öfver regeringen, hvilket blef betydelsefullt för hela fortgången af denna förmyndarestyrelse.
Riksförmyndarne.
Riksstyrelsen under Carl XI:s minderårighet hade sålunda, efter många stridigheter och jemkningar, blifvit slutligen ordnad, och nu återstår att taga i betraktande dess verksamhet. Dessförinnan skola vi likväl söka göra våra läsare något närmare bekanta med de personer, som under denna tiderymd hade ledningen af regeringsärendena.
Hedvig Eleonora, Carl Gustafs enka, innehade visserligen främsta rangen bland regeringens ledamöter, men var i sjelfva verket den minst betydande bland dem alla. Vid sin gemåls död 23 år gammal, hade hon allt dittills haft ett temligen bekymmerslöst lif, hvilket hon kände sig föga hågad att utbyta mot alltför trägna omsorger om regeringsärendena. Hon hade ett behagligt yttre, men var med hänseende till själsegenskaperna föga rikt begåfvad, egde inga framstående hvarken förtjenster eller fel, hade erhållit en föga rik bildning och visade också föga sinne för de nöjen, som deraf hemtas, men så mycket mera för de icke bildande tidsfördrifven. De flesta aftnar tillbragte hon vid sitt »fem kort och trumf», och när förmyndarestyrelsens hushållning började blifva allt sämre, sade man, att enkedrottningen och de fem riksförmyndarne spelte fem kort och trumf om rikets inkomster. Sina egna såg emellertid Hedvig Eleonora rätt väl till godo. Rådspartiet hade efter Carl Gustafs död erbjudit henne 100,000 daler silfvermynt i årsunderhåll samt dels genom detta löfte, dels genom att skrämma henne för hertig Adolf Johans planer, förmått henne att öfvergifva denne och deltaga i upphäfvandet af Carl Gustafs testamente. Hennes lifgeding gaf henne för öfrigt äfven goda inkomster, så att, då kostnaden för den unge konungens hela hofstat två år innan han tillträdde regeringen utgjorde 142,603 daler silfvermynt, utgick till enkedrottningen nära nog lika mycket, eller 139,810 daler.
Hon gjorde emellertid ett rätt vackert bruk af dessa sina stora inkomster så till vida, som hon använde en ganska betydande del deraf på vackra byggnadsföretag inom sitt nya fädernesland. Gripsholms och Ulriksdals slott blefvo af henne förskönade, och Strömsholms samt i synnerhet Drottningholms slott hafva blifvit varaktiga och lysande vittnen om hennes skönhetssinne och frikostighet. Strömsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0408.html
