Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så skulle en konferens af alla stånden anställas genom vissa lagfarne män, hvilka skulle skärskåda och gifva sitt betänkande öfver allt, som hörde till detta ämne, hvilket betänkande först skulle meddelas regeringen och sedan rikets ständer vid nästa möte, på det att, när allt vore öfversedt och gilladt, en viss och oföränderlig stadga deröfver måtte upprättas.
Någon åtgärd i anledning af detta ständernas beslut vidtogs dock ej af regeringen. Ständerna voro kallade att samlas till ny riksdag den 1 Maj 1664, men först den 6 i samma månad anmälde rikskanslern i rådet åtskilliga ärenden, som förevarit vid förra riksdagen och nu borde åter blifva föremål för ständernas öfverläggningar, om hvilka ärenden han sade sig kort förut hafva blifvit påmint. Bland dessa ärenden var äfven frågan om lagens öfverseende, men ingenting nämndes härom i den proposition, som den 14 Juni af regeringen afläts till ständerna. Adeln förnyade emellertid i sina vid 1664 års riksdag afgifna besvär framställningen, att en deputation, bestående af ledamöter från hvarje stånd, måtte utses till justitieväsendets öfverseende.
I anledning af denna framställning infordrades utlåtanden från Svea hofrätt samt från de vid riksdagen närvarande ledamöter af de öfriga hofrätterna, hvilka inkommo med särskilda betänkanden, som dock öfverensstämde deri, att de högeligen afstyrkte utarbetande af en ny lagtext, då de ansågo för högst betänkligt, »att rikets uråldriga och fundamentala lag, som noga försäkrar konungen om sin rätt och höghet samt alla undersåtar om deras frihet och trygghet till lif, ära och gods, skulle omgjutas eller på något sätt upplösas och omakas, särdeles under konungens minderårighet. »Deremot erkände alla nödvändigheten af att fullständiga och förbättra hvad till justitiens förvaltning vore nödigt samt tillstyrkte, att hithörande författningar borde af lärda män utarbetas och af regeringen föreläggas ständerna, hufvudsakligen i ändamål att återupplifva äldre ur bruk komna goda lagar samt tillöka eller förklara ofullständiga eller otydliga lagbud, hvilka vid domstolarna på olika sätt tillämpades, äfvensom böterne i brottmål borde jemkas efter nya myntvärdena samt kroppsstraffen lämpas efter nyare tiders åsigter och kungliga prejudikat, så att härutinnan måtte blifva enhet i lagskipningen, och underrätternas domar i brottmål icke blifva så illusoriska som dittills varit fallet.
I öfverensstämmelse med dessa betänkanden beslöts i rådet, att den gamla lagtexten skulle lemnas orubbad, men, der så behöfdes, genom tillsatser förbättras, och man föreslog, att stånden, helst de tre första, borde för dessa arbeten bland sig utse vissa härtill skicklige personer, som skulle sammanträda i Stockholm att verket omhändertaga. Detta förslag bifölls uttryckligen af adeln, som hemstälde att fyra deputerade af hvartdera bland de tre första stånden borde härtill förordnas. De öfriga stånden gjorde inga anmärkningar mot förslaget, och i riksdagsbesluten infördes, att ett särskildt utskott skulle till nästa riksdag utarbeta »några stycken uti justitieväsendet, hvilka efter tidernas föranlåtande kunna fordra revidering».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
