Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya katekes, handbok och psalmbok, som länge varit efterlängtade, men nu först kunde tillvägabringas.
Redan kort efter reformationens införande hade Luthers lilla katekes blifvit på svenska öfversatt och begagnad vid undervisningen; men man hade dock snart insett behofvet af en utförligare lärobok i kristendomskunskapen. Flera sådana blefvo ock utarbetade, än på ett, än på ett annat sätt, och brukades sedermera om hvarandra, allt efter som hvarje biskop föreskref. Man önskade dock alltmera allmänt en gemensam lärobok, och Carl XI uppdrog åt en kommission att utarbeta en sådan. Haqvin Spegel var i denna kommission den verksammaste, och den hufvudsakligen af honom utarbetade nya katekesen utkom 1686; men dervid gjordes så många anmärkningar, att den åter indrogs, och erkebiskop Olof Swebilius fick i December 1688 konungens befallning att utarbeta en ny, som skulle vara färdig inom två månader, för att kunna föreläggas de snart sammanträdande ständerna. Sådant skedde också, och sedan den nya katekesen blifvit af presteståndet granskad, påbjöds den af konungen till allmänt bruk 1690 samt begagnades ända till 1811, då den efterträddes af en ny.
I ännu mera omedelbart samband med den nya kyrkoordningen stod utarbetandet af en ny kyrkohandbok, för att äfven gifva enhet åt kyrkobruken, i afseende hvarå förut flera skiljaktigheter förekommit inom olika stift. Den nya kyrkohandboken antogs den 22 Juli 1693 och skulle, vid äfventyr af straff, noga följas såsom orubbad regel för gudstjensten, samt har äfven sedermera varit gällande ända till 1811.
Denna nya handbok följdes ock snart äfven af en ny psalmbok, som likaledes varit länge efterlängtad, emedan i afseende å kyrkosångerna samma skiljaktighet inom särskilda stift varit rådande som med hänseende till kyrkobruken i allmänhet. Jesper Svedberg var den, som i synnerhet ifrade för tillvägabringande af en fullständig, för hela riket gemensam psalmbok och gjorde 1691 derom anmälan hos konungen. Flere förenade nu sina bemödanden att åstadkomma en sådan psalmbok, och vi hafva i det föregående omnämnt hvilka dervid biträdde Svedberg. På detta sätt tillvägabragtes 1693 en psalmbok, innehållande 483 nummer, som gillades af teologerna i Upsala så väl som af presteståndet vid 1693 års riksdag, samt trycktes med konungens samtycke; men nu gjordes deremot flera anmärkningar, som ledde till uteslutande af 70 psalmer, så att den psalmbok, som slutligen af konungen år 1695 gillades och stadfästades, innehöll 413 nummer. Melodierna till dem ordnades eller utarbetades af Upsala-professorerna Olof Rudbäck och Harald Wallerius, och denna psalmbok begagnades i ända till 1819, då den nuvarande antogs.
Hundrade årsdagen af Upsala möte 1593 firades den 26 Februari 1693 i alla rikets kyrkor medelst uppläsande af en kort berättelse om mötets anledning och förlopp. I Upsala föreföllo vid denna jubelfest flera högtidligbeter, bland annat äfven en teologie doktors-promotion, och på aftonen voro Upsala, Stockholm och flera andra städer illuminerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
