- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
282

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Om freds tillvägabringande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•282

Carl XII.

äfven för de oundgängliga statsbehofven, och dessutom fordrade flera
bland dessa ögonblicklig hjelp. I sekreta utskottet öfverenskom man
derföre att genast lemna förskott å 1714 års kontribution. Adeln
tecknade sig för 14,000, presterne för 2,000, borgarena för 89,000 d. s.
En deputation framförde till rådet underrättelse härom, med begäran
om bref till landshöfdingarne, att hvad nu sammansköts skulle
afdra-gas å kontributionen. Rådet biföll, men framstälde tillika hos
ständerna nödvändigheten att utan uppskof företaga flottans utredning.
Borgareståndets talman förordade, å sitt stånds vägnar, företrädesvis
utrustningen af Nyenska eskadern, så kallad, emedan den de
föregående åren afgått till farvattnet utanför den forna svenska staden Nyen,
der Petersburg sedermera blifvit anlagdt, men hvilken eskader nu var
afsedd att skydda hufvudstaden mot ryska flottan. Han förklarade
ock, att borgerskapet redan tecknat betydliga medel, men ville
förbehålla sig, att de ej kommo att förvaltas af »sådant folk, som dermed
drifva skinnande och skafvande» — ett uttryck, som ansågs gälla
öfver-kommissarien Johan Lagerbjelke, hvilken misstänktes för egennyttig
förvaltning af flottans medel. Från banken lemnades ock nu för
Nyenska eskadern ett förskott af 30,000 d. s., mot betalning af
kontribu-tionsmedlen.

Ett behof var likväl knappast fyldt, innan ett annat lika
angeläget framträdde. Så inlopp nu underrättelse, att Stralsund var i stor
nöd och att Wismar ovilkorligen skulle gå förloradt, om det ej erhölle
skyndsam hjelp. Ständerna lyckades väl för tillfället få tillhopa 30,000
d. s., hvilka anskaffades af Carl de Geer, men tiderna voro sådana,
att denne ej ville ha namn för att hafva förskjutit en så betydande
summa, och af misströstan att kunna lemna någon vidare hjelp åt
Wismar, yrkade ständerna att man för denna stad borde söka
seqve-ster af England och Holland eller ock af Frankrike, hvilket rådet dock
ej vågade biträda.

Slutligen måste ständerna åtaga sig ännu en krigsgärd utöfver
den dubbla kontributionen. Bönderne bedyrade dock sin oförmåga att,
jemte kontributionen, utgifva äfven denna gärd, och det var endast
med mycken svårighet de omsider förmåddes åtaga sig en gärd af 8
öre silfvermynt för hvarje mantalsskrifven person, medan de öfriga
Stånden åtagit sig en sådan af 12 öre s. m.

Ju mera det under riksdagens lopp visade sig hvilka stora
uppoffringar af manskap och penningar kriget fordrade, desto starkare blefvo ock
ropen på fred och desto lifligare öfverläggningarna om denna
riksdagens tredje liufvudfråga. Hos borgareståndet var ifvern i början så
stor, att man der från alla håll hörde yrkandet af »fred på hvad vilkor
som helst». Talmannen, Hylteen, föreslog derföre inom sekreta
utskottet, att prinsessan, rådet och samtliga ständerna, »en med alla och
alla med en», måtte gripa sig an med fredsverket och »kasta Sverige
i kejsarens, Frankrikes, Englands och Hollands skön», samt att man
härom borde begära en öfverläggning med rådet. Erkebiskop Spegel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free