Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu icke färdiga förskansningar samt kasta dervarande kanoner och gevär i sjön, men bibehöll sig dock sedermera i en fast ställning mellan Uddevalla och Göteborg samt hindrade fiendens ytterligare framträngande, och i Augusti vände norska hären tillbaka till Norge.
Till lycka för Sverige voro danskarne till lands icke mer företagsamma än svenskarne, men från sjösidan sökte de tillfoga Sverige så mycket större skada, hvilket ock kunde ske desto lättare, som Sverige nu hade nästan ingen flotta att ställa emot den danska. Denna beherskade Kattegat och en särskild eskader sändes att blokera Göteborg. Redan den 28 Februari anlände Tordenskiold helt oförmodadt till Rifvefjord med 4 skepp och en fregatt. Sedan han fått veta, att svenska eskadern i Göteborg räknade 4 skepp och 4 galerer, begärde och erhöll han i Maj en förstärkning af ett skepp, 3 skottpråmar, 5 galerer och ett bombfartyg, hvarefter han lade sig med sin hufvudstyrka i Rifvefjord samt sände en mindre afdelning till Göta elfs norra arm och en annan till Carlsund. I början af Juni lyckades likväl 4 svenska galerer och 4 transportfartyg, lastade med proviant, att genom norra mynningsgrenen komma förbi blokadeskadern till Marstrand, och den 2 Juli gjorde svenska galererne i Göteborg ett utfall, hvarvid en dansk galer togs. Då beslöt Tordenskiold ett anfall mot Marstrand. Den 10 Juli ankom han dit och gjorde en landstigning på Ko-ön, hvarifrån han följande dagen började en kanonad mot staden och fästningen. Redan den 12 Juli togs staden med i dess hamn liggande 14 smärre svenska skärgårdsfartyg, och nu ville Tordenskiold försöka ett anfall äfven mot Carlstens fästning, ehuru han egde alltför få landstigningtrupper om bord för ett sådant företag.
Kommendant på fästningen var en öfverste Henrik Danckwardt, och besättningen, omkring 300 man, utgjordes till två tredjedelar af fångna sachsare, som blifvit tvungna till svensk krigstjenst och redan derföre voro föga att lita på. I följd af den starka sommarhettan led ock fästningen brist på vatten. Om dessa förhållanden erhöll Tordenskiold kännedom genom att muta några bland allmogen, men beslöt likväl att sjelf göra sig närmare underrättad, hvarföre han, sedan han fått staden i sitt våld, smög under mörkaste natten utmed fästningsvallarna och lyckades så uppsnappa knotande samtal mellan sachsare, som der voro på vakt. Sedan han sålunda förvissat sig, att missnöje rådde inom den sachsiska delen af besättningen, lät han uppsätta på tyska och i fästningen inkasta flera bref, beräknade på att dels skrämma, dels reta dessa sachsare. Till Danckwardt sände han uppmaningar att begagna tillfället till vinnande af bättre vilkor genom en snar dagtingan, ty »20,000 danskar nalkades, hvilka snart skulle tvinga honom att hålla till godo med mindre fördelaktiga vilkor». Äfven på annan väg lät han bibringa Danckwardt samma underrättelser, och då denne skickade en af sina officerare ned i staden för att söka utröna huru stor den fiendtliga styrkan kunde vara, lät Tordenskiold rundligen förpläga honom och sedermera hvarje dansk trupp framtåga två till tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
