- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
109

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1734 - Riksdagen 1738, 1739

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ärendet sålunda blifva utarbetadt, innan det förekommo vid riksdagen, i fall kongl. maj:t funne det vara af den vigt, att det borde meddelas ständerna. Nästa riksdag utsattes till medlet af Maj 1738.

Riksdagen 1738, 1739.


Under 1734 års riksdag hade inom rådspersonalen ingen annan förändring inträffat, än att, sedan Dücker, Gustaf Adam Taube och Lilienstedt aflidit 1732 samt Liewen och Clas Sparre 1733, och genom deras afgång riksrådens antal nedgått till 15, så att en plats återstod att fylla, hade konungen, bland tre af ständerna föreslagne, i December 1734 utnämnt sin älskarinnas fader, presidenten i amiralitetskollegium, amiralen friherre Edvard Didrik Taube.

Riksdagshändelserna hade åter närmat konungen till Horn, emedan båda fruktade att öfverflyglas af det franska krigspartiet och båda önskade fredens bibehållande. England och Frankrike fortsatte sin täflan att söka locka svenska regeringen medelst subsidier, den förra makten likväl, såsom det tycktes, mera för att motarbeta Frankrike än af synnerlig ifver för sjelfva saken. Engelske ministern Finch erbjöd nu 35,000 pund sterling (omkring 158,000 rdr specie) under två år, mot 6,000 man svenska hjelptrupper. Casteja åter ville lemna 300,000 rdr specie under tre år, mot vilkor att Sverige icke skulle ingå några förbindelser med sådana makter, som voro eller »kunde blifva» Frankrikes fiender, hvarföre ock Sverige endast i samråd med Frankrike skulle antaga eller förkasta andra makters förslag och anbud. På ett sådant vilkor, som skulle gjort svenska regeringen i sina förhållanden till andra makter helt och hållet beroende af Frankrike, ville denna regering ingalunda ingå, utan endast lofva att ej träda i nya förbindelser, som kunde åsyfta Frankrikes skada. Härom tvistades under April och Maj månader 1735, men i början af Juni framlade Casteja ett förslag till konvention, som innehöll helt enkelt, att Sverige ej skulle under det pågående kriget gifva, låna eller sälja några trupper att användas mot Frankrikes intresse eller mot de afsigter, som förmått det att begynna detta krig. Man fordrade således nu mera icke, att Sverige endast i samråd med Frankrike skulle ingå förbindelser med främmande makter, och ett uttryckligt förbehåll för de förbindelser, Sverige redan afslutat med andra makter, var i förslaget intaget. Konung Fredrik förklarade sig dock mot förbundet äfven under dessa betydligt jemkade vilkor; men riksråden ansågo, att man icke utan att afvika från ständernas vid sista riksdagen uttryckta önskan kunde förkasta det nu gjorda anbudet, och konventionen undertecknades den 14 Juni 1735 samt skulle inom två månader ratificeras.

Vid det tillfälle, då detta undertecknande skedde, meddelade Horn Casteja, att ryske ministern Bestuscheff samma dag hos svenska regeringen föreslagit förnyelse af det mellan Sverige och Ryssland 1724

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:08 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/8/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free