Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1738, 1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat, för redarnes räkning en last af 500 centner krut, hvilka dessa på förmånliga vilkor fått köpa ur statens förråd. På samma gång, som sålunda vapen och krigsförnödenheter sändes till en makt i öppet krig mot Ryssland, beslöt sekreta utskottet tillika låta öfverföra två värfvade regementen till Finland, hvarvid dock från regeringens sida gjordes sådana anmärkningar, att denna afsändning uppsköts till följande året. Bondeståndet hade ock nu åter hos medstånden gjort påminnelse att allt, som rörde penningeutgifter, utredningar eller kommenderingar, måste af ståndens plena bifallas, innan det finge verkställas.
Sekreta utskottet fortfor emellertid att lägga i dagen sina krigiska afsigter. Den 18 Augusti blefvo riksråden, under Horns tillfälliga frånvaro, nedkallade till utskottet och tillfrågade, om och när de, med anledning af ryssarnes senaste stora förluster i kriget mot turkarne, ansågo tiden vara inne för Sverige att »röra sig». Endast Gyllenborg och till en del De la Gardie besvarade denna fråga enligt Hattarnes önskan; men alla öfrige afstyrkte ett krig, hvartill de visade Sverige ej vara rustadt. Landtmarskalken, som förgäfves sökte bringa dem på andra tankar, affärdade dem med förmaning att »med enighet befrämja riksens ständers beslut och att söka tillstoppa de källor, ur hvilka skadliga ingifvelser till oenighet mellan stånden härflöto». Riksrådens föreställningar tyckas dock ej varit utan verkan, ty något fredsbrott blef åtminstone för tillfället icke beslutadt.
Franska regeringen hade emellertid nu beslutat sig för ett närmare förbund med Sverige, dock under förbehåll att rådet och kanslikollegium skulle uteslutas från underhandlingarna derom. Dessa fördes alla i största hemlighet mellan St. Sévérin och landtmarskalken, och först när allt var emellan dem uppgjordt, begärde sekreta utskottet, att kongl. maj:t ville låta utforska, om icke den franske ambassadören vore bemyndigad att tillvägabringa någon närmare förbindelse mellan båda rikena. Sedan St. Sévérin bejakat denna fråga, utnämnde sekreta utskottet kommissarier att med honom underhandla, nemligen Horn, Bonde, Gyllenborg, Lagerberg och De la Gardie, enligt hvad förut var öfverenskommet mellan Tessin och St. Sévérin. Underhandlingarna fördes derefter utan svårigheter å någondera sidan, och den 31 Oktober 1738 afslöts fördrag om ett förbund, gällande för tio år. Under de tre första af dessa skulle Sverige erhålla 300,000 rdr specie i årliga subsidier, mot ömsesidig förbindelse att icke ingå eller förnya några förbund med andra makter utan gemensamt samtycke.
Sverige hade sålunda för de följande tio åren satt sig i det beroende af Frankrike, hvilket Horn 1735 undvikit, och sekreta utskottets hela hållning vittnade, att en fullständig förändring förestod i den på en gång fredliga och sjelfständiga politik Horn alltid förfäktat. Han beslöt derföre nu på allvar taga afsked, och så stort var hans anseende, så lysande minnet af hans långa embetsmannabana och hans förtjenster, att äfven hans motparti helst önskade, det han frivilligt lemnade sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
