Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1742, 1743
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återstod endast bondeståndet. Der yttrade visserligen några skåningar, att man borde förblifva vid danske kronprinsens val, emedan det vore bättre att förlora Finland än Skåne; men då talmannen Olof Håkansson framstälde propositionen så, att den, som var nöjd med freden och med Adolf Fredriks antagande till tronföljare, skulle sitta stilla, men den dermed missnöjde stiga upp och säga sina skäl till protokollet, var det ingen som stod upp, och bondeståndet hade således godkänt Adolf Fredriks val. Vid ett gemensamt sammanträde af riksens råd och alla fyra stånden skedde derefter det högtidliga valet, då hertig Adolf Fredrik enhälligt utkorades till konung Fredriks efterträdare å Sveriges tron.
Härmed var riksdagens ena hufvudfråga, som väckt mesta oro, söndringar och bekymmer, afgjord. Den andra, som stod i nära samband med denna, den om freden med Ryssland, hade nyss förut blifvit bragt till slut. Man hade på kongressen i Åbo länge tvistat om besittningen af Savolaks, hvilken de ryska ombuden lika envist yrkat, som de svenska bestridt. Slutligen hade det gått ända derhän, att kongressen den 14 Juni formligen upplöstes, men redan följande dagen kom man dock åter tillsammans och medgaf nu några jemkningar å ömse sidor, så att de ryska ombuden åtnöjde sig med afträdandet af Nyslott jemte dertill hörande område inom Savolaks, hvilket de svenska nu medgåfvo, sedan man redan förut var ense om afståendet af Kymmenegårds län. Underrättelsen att ryska skärgårdsflottan gått förbi den svenska örlogsflottan och hotade Sveriges kuster, hade förmått de svenska sändebuden till den nämnda eftergiften utöfver deras instruktion. De lofvade tillika, att med afseende å kejsarinnans rekommendation Sveriges ständer skulle till tronföljare utse hertig Adolf Fredrik. Sent på qvällen den 16 Juni undertecknades preliminärfördraget och afsändes med öfverstelöjtnant von Lingen, som i en öppen båt med lifsfara rodde öfver Ålands haf och kom till Stockholm på aftonen den 19. Sedan svenska ständerna godkänt fördraget och valt Adolf Fredrik till tronföljare, blef det slutliga fredsfördraget undertecknadt den 7 Augusti i öfverensstämmelse med preliminärtraktaten och med freden i Nystad. Dock utelemnades den artikel i sistnämnda fredsfördrag, hvilken ålade Ryssland att »hindra och förebygga allt, som förehades mot Sveriges regeringsform och tronföljd», hvarigenom Ryssland fått rättighet att blanda sig i Sveriges inre angelägenheter.
Kriget, som skulle åt Sverige återvinna dess till Ryssland afträdda besittningar, hade sålunda slutat med ytterligare förluster. Sverige hade förlorat sina gränsfästningar Fredrikshamn, Willmanstrand och Nyslott samt sitt uteslutande välde öfver den vidsträckta Saimen sjön, den vigtigaste farleden för förbindelserna mellan Savolaks och Karelen, och dessutom hade kriget kostat Sverige nära 40,000 man och 11 millioner daler silfvermynt. Ej underligt då, att i alla delar af riket rådde en häftig förbittring mot dem, som utan allt nödtvång företagit detta olyckliga krig, så väl som mot dem, hvilka fört det så illa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
