329 (Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1760-1762 - Riksdagen 1765, 1766

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tro- och huldhetsed. Likaledes hade ständerna med glädje förnummit de öfriga kungliga barnens förkofran. Till försvarsverkets befrämjande hade anstalter blifvit vidtagna, som skulle bidraga till fästningsverkens skyndsamma fullbordan, till flottans vidmakthållande och förökande samt till krigsmaktens beklädning och beväring. Ständerna hade åtagit sig att till och med nästa riksdag utgöra en bevillning till riksskuldens betalande m. m. Med löne- och betalningsafgiftens samt slottshjelpens erläggande skulle fortfaras. Till handelns och sjöfartens befrämjande, i synnerhet vid spanska och Medelhafskusterna, hade man sökt erhålla en säker fred med de folkslag, af hvilka svenska handeln på dessa farvatten kunde oroas. En ny oktroj hade blifvit beviljad för handelns fortsättande på Ostindien, när kompaniets privilegium år 1766 ginge till ända. Planteringen af allehanda färgegräs, mulbärsträd och tobak hade blifvit befordrad. Till hvarjehanda manufakturers tillväxt hade premier blifvit utsatta för anläggning af nya fabriker utom Stockholm. Ytterligare premier för inrikes fiskerier hade blifvit beviljade. Reduktions- och liqvidationsverket skulle med all skyndsamhet fullföljas. Ständernas nästa sammanträde utsattes till i Oktober månad 1765.

Riksdagen 1765, 1766.

Vid riksdagens slut var hattpartiet på flera sätt söndradt, och dess ställning hade blifvit allt mera osäker. Landtmarskalken hade under senare delen af riksdagen börjat hemliga underhandlingar med hofvet, om hvilka endast några få bland Hattarnes ledare, såsom Fersens svåger, kanslipresidenten Ekeblad, och riksrådet Scheffer, fått förtroende. Dessa underhandlingar sades gå ut på regeringssättets återförande till 1720 års regeringsform och borttagande af de inskränkningar i konungamakten, som tillkommit synnerligast under Hattarnes välde. Lovisa Ulrika försäkrade nu, att hon och hennes gemål på intet sätt eftersträfvade något envälde. Fersen och hans vänner åter ville hellre medgifva afskaffandet af de senare ingreppen i konungamakten, medan Adolf Fredrik ännu lefde, emedan de fruktade, att om tronen intoges af kronprinsen, som var fadern vida öfverlägsen i förståndsförmögenheter, skulle han begagna den fortfarande partisöndringen för att tillvälla sig långt större makt än frihetsvännerne ansågo för riket nyttigt.

Hvad som ytterligare försvårade ställningen var de bekymmersamma förhållandena till utländska makter. Väl hade farhågan för den nye ryske kejsarens fordran, att Sverige skulle deltaga i ett ryskt krig mot Danmark, försvunnit genom den statshvälfning, som i Juli 1762 beröfvade honom kronan och lifvet; men den nya ryska kejsarinnan, hans gemål Katarina II, som efterträdde honom, var Adolf Fredriks systerdotter och mottog med så mycken vänlighet öfverste Du Rietz, som af hofvet sändes att lyckönska den nya herskarinnan, att frihetsvännerne i Sverige började misstänka, det nya envåldsplaner från hofvets sida, kunde finna stöd från Ryssland.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/8/0349.html

		Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden / 329 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|