Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna - Emanuel Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afböjde denna kallelse. Sedan vetenskaps-societeten i Upsala, i hvars föregåenden Swedenborg verksamt deltagit, fått kunglig stadfästelse 1728, kallades Swedenborg till ledamot deraf, likasom han 1734 blef ledamot af kejserliga akademien i Petersburg och 1741 af svenska vetenskapsakademien.
Den förut så produktive författaren utgaf under tolf års tid från 1722 intet nytt arbete, men att denna tid icke gått förlorad för hans vetenskapliga studier, vittnade det stora verk, som i 3 folioblad, med 155 kopparstick, trycktes i Leipzig och Dresden på Swedenborgs gynnares och beundrares, hertig Ludvig Rudolfs af Braunschweig bekostnad 1734, samt mer än något af hans föregående arbeten gjorde Swedenborg berömd inom hela den vetenskapliga verlden. Dess första band innehöll naturfilosofiens grunder och försök att filosofiskt förklara elementarverldens fenomen. De båda öfriga banden åter handla företrädesvis om alla metoder för metallförädling så väl i Europa som i Amerika. Särskilda delar af detta stora på latin författade verk hafva blifvit öfversatta på flera europeiska språk, och ännu så sent som 1847 utkom en engelsk öfversättning af första bandet. I de båda senare har man funnit en mängd utförliga, goda och lärorika anvisningar rörande behandlingen af metaller i allmänhet och jernet i synnerhet; men första bandet, innefattande Swedenborgs naturfilosofiska system, har dock företrädesvis blifvit föremål för senare vetenskapsmäns uppmärksamhet.
Man har beundrat detta system såsom en skön, djerf, väl genomtänkt skapelse af menniskosnillet, förtjent att ställas vid sidan af de naturfilosofiska grunder Newton angifvit, likasom man i detta Swedenborgs arbete funnit en storartad naturåskådning, rik på stora framtidsidéer. Så har inom astronomiens område Swedenborg angifvit tillvaron af den sjunde planet (Uranus), hvilken 40 år senare upptäcktes af Herschel. Likaså var han den förste, som antydt den sedermera af Herschel utbildade hypotesen om nebulosornas utveckling från kaotiska massor till fasta himlakroppar, äfvensom han först framstält den sedermera af Buffon, Kant och La Place fullständigare utvecklade teorien om planeternas och planetmånarnas ursprung från solen. Hans iakttagelser inom fysikens område hafva sedermera bekräftats genom upptäckterna af ljusets polaritet samt galvaniska stapeln och dess magnetiska verkningar, likasom han tidigare än någon annan anat magnetismens stora betydelse och att magnetism och elektricitet utgöra särskilda yttringar af samma kraft, samt äfven gjort iakttagelser rörande luftens och vattnets beskaffenhet, som sedermera besannats af Watt, Priestly, Cavendish och Lavoisier samt ansetts af dem upptäckta. Så har, inom geologiens område, Swedenborg först framstält läran om den skandinaviska vallens höjning, i sammanhang hvarmed han redan 1719 fäste uppmärksamheten på de stora snäckskals-samlingarna vid Uddevalla, på fynd af skeppsvrak högt öfver den nuvarande hafsytan och på tillvaron af åtskilliga hafsdjur i våra insjöar, antydande dessas forna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
