Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poetiska alster i den nya skolans anda. Vi hafva redan omtalat det sällskap, som bildades af fru Nordenflychts vittra krets. Ungefär samtidigt stiftades äfven ett annat af Olof Bergklint, som tillvunnit sig ett aktadt namn både såsom skald och granskare. Han föddes 1733 i Vesterås, der fadern var stadskassor, och fick, såsom så många andra medellösa ynglingar, genom undervisning åt andra bereda sig tillgångar till egna stadier. En af hans lärjungar vår den sedermera så berömde skalden Johan Gabriel Oxenstierna, på hvars skaldeanlags utveckling hans lärares ledning hade icke så litet inflytande. Bergklint blef docent i Upsala 1764, notarie i hofkonsistorium 1770, kyrkoherde i Gladsax och Tomerups församlingar af Lunds stift 1783, teologie doktor 1793 och dog 1805. Hans vittra arbeten utgåfvos 1837 och vittna om verklig skaldebegåfning, likasom hans i åtskilliga tidskrifter införda recensioner om klar och fördomsfri åskådning samt en upphöjd estetisk smak. Som talare öfverträffade han de flesta af sina samtida, och i allmänhet är hans prosa flärdfri och manlig. Han var ännu endast student, då han föranledde stiftandet af sällskapet Vitterlek, som 1760 började utgifva sina arbeten under titel: »Öfningar af sällskapet Vitterlek», hvilkas innehåll var omvexlande poesi och prosa. Näst Bergklint voro den som andlig talare berömde Johan Mikael Fant och hans brorson historikern Erik Mikael Fant de mest kända af detta samfund. Det upphörde 1766, då Bergklint och några andra dess ledamöter öfvergingo till fru Nordenflychts Utile Dulci.
Redan förut hade, genom Lovisa Ulrikas föranstaltande, Adolf Fredrik den 20:de Mars 1753 utfärdat stadgar för en Vitterhets-akademi, hvars förste ledamöter voro kanslipresidenten Anders Johan von Höpken, akademiens förste direktör, riksråden Clas Ekeblad, Carl Fredrik Scheffer och Gustaf Bonde, statssekreteraren Carl Rudenschöld, kanslirådet Olof von Dalin, akademiens sekreterare, kanslirådet Carl Reinhold Berch, professorn Johan Ihre och professorn Sven Bring (Lagerbring). Akademien upphörde efter hofvets förödmjukelser 1756, men upplifvades efter revolutionen 1772. Vid Lovisa Ulrikas död 1782 upphörde akademiens verksamhet ånyo, tills den 1786 återlifvades under namn af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
