Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Början af Gustaf III:s regering.
Samma qväll Adolf Fredrik dog, den 12 Februari 1771, sammanträdde rådet för att taga styrelsen om hand. Med stöd af regeringsformens föreskrift, att »ny konung icke finge träda på tronen, innan han vid ständernas sammankomst sin försäkran från sig gifvit», hade rådet kunnat uppskjuta kronprinsens erkännande för konung till dess han hemkommit och afgifvit sin konungaförsäkran; men det dåvarande rådet, som för kronprinsen hyste uppriktig tillgifvenhet, ansåg den ed, han såsom kronprins afgifvit att iakttaga den gällande statsförfattningen, vara tillfyllestgörande för tillfället, hvarföre det redan följande morgon lät utropa Gustaf III till konung och aflade trohetsed åt honom i närvaro af alla i hufvudstaden befintliga embetsverk och myndigheter, som för detta ändamål uppkallades till slottet. Med detsamma utfärdades ock kallelse till rikets ständer, att sammanträda 4 månader derefter, den 13 Juni 1771, och tillika uppsattes en kort konungaförsäkran att tills vidare gälla, med hvilken generallöjtnanten Per Scheffer, en yngre broder till riksråden Carl Fredrik och Ulrik Scheffer, sändes till Paris för att erhålla den nye konungens underskrift.
Denne befann sig om aftonen den 1 Mars på operan i Paris, då budskapet om faderns död till honom framfördes. Carl Fredrik Scheffer skyndade genast till Versailles, der franska hofvet vistades, och fick der företräde hos Ludvig XV, ehuru denne redan gått till sängs. Efter denna oväntade underrättelse fingo underhandlingarna, hvilka dittills gått mycket trögt, en lifligare fart, i följd af den nye konungens närvaro i Frankrike, ehuru de icke utföllo så, som troligen hade skett, om Choiseul ännu haft ledningen deraf. Franska regeringen erbjöd icke nu sitt understöd åt någon statshvälfningsplan, men samtyckte att utbetala de innestående subsidierna, hvilket Choiseul vägrat, och hvilka nu skulle, i öfverensstämmelse med det 1764 träffade aftalet, utgå med 1 1/2 million livres årligen, utan vilkor af något nytt förbund. Tillika utnämndes en ny ambassadör i Sverige, hvartill utsågs grefve de Vergennes, en af Frankrikes mest framstående diplomater, hvilken förut såsom dess sändebud i Turkiet med skicklighet och framgång kämpat mot den ryska politiken.
För tillfället synes ock Gustaf III icke haft i sinnet någon statshvälfningsplan, som i främsta rummet skulle blifvit riktad mot det honom tillgifna rådet; men han var synnerligen angelägen att försäkra sig om Frankrikes vänskap för att ega dess skydd mot Ryssland, hvars inflytande han befarade kunna komma att bringa Mössorna åter till styret och hvilket han väl visste skulle motsätta sig hvarje hans försök att utvidga sin myndighet. Han hade således alla skäl till belåtenhet med den nu träffade öfverenskommelsen.
Hans första meddelanden till de hemmavarande efter underrättelsen om dödsfallet vittna om det djupa intryck, han deraf erfarit, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0023.html
