Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in i Stockholm, der konungen skulle vara dem till mötes, då de förnämste riksråden och riksdagsledarne skulle arresteras samt ständerna nödgas antaga en ny regeringsform.
Planen framlades genom Carl Fredrik Scheffer för konungen, som gillade densamma och den 20 Maj gaf franske ambassadören del deraf, begärande hans råd och biträde. Ambassadören fann planen äfventyrlig, men icke overkställbar, och lofvade lemna det penningeunderstöd konungen begärde, ehuru han förbehöll sig att för öfrigt ej behöfva deltaga i företagets ledning. För Frankrike gälde det nu också att bibehålla eller helt och hållet förlora sitt inflytande i norden, ty under Mössornas välde skulle Ryssland och England blifva rådande i Sverige, och Danmark hade, efter Struensees störtande i Januari 1772, återfallit i sin förra undergifvenhet under Ryssland. Under sådana förhållanden blef Vergennes allt mera intresserad för statshvälfningen, och franska hofvet lät honom ej sakna penningetillgångar att understödja den.
Sprengtportens plan fick emellertid en väsentlig utvidgning genom en ny deltagare deri, en dittills obekant ung man, som derefter blef så mycket mera omtalad. Johan Christofer Toll, född i Skåne 1743 och tillhörande en tysk adlig slägt, af hvilken en gren blifvit 1723 introducerad å svenska riddarhuset, hade börjat sin tjenstebana såsom underofficer, men sedermera beträdt den juridiska banan, hvilken han dock för något tjenstefel fått frånträda, hvarefter han för åtskilliga tjenster åt Hattarne blifvit 1769 utnämnd till öfverjägmästare i Christianstads län. Vid 1771 års riksdag hade han uppträdt såsom klubbledare för hofvet och Hattarne samt härigenom gjort sig illa anskrifven hos Mössorna. Också var hans utnämning till öfverjägmästare en af de regeringsåtgärder, som åberopades såsom skäl för rådets afsättande, och i ett särskildt betänkande tillstyrkte sekreta deputationen, att hans fullmakt skulle återtagas, hvilket ock redan i April bifölls af preste- och bondestånden samt sedermera i Augusti af borgareståndet. Fattig, skuldsatt och blottstäld för det rådande partiets förföljelser, fann han, likasom Sprengtporten, i en statshvälfning bästa utvägen till så väl sin egen som fäderneslandets räddning, och då han tyckt sig finna, att en sådan förbereddes eller åtminstone önskades af konungen, samt förmodade Sprengtporten, den konungska klubben Svenska Bottens ledare, vara invigd i konungens förtroende, vände han sig till honom och erbjöd sig att åstadkomma en resning i Skåne. Sprengtporten, som kände Toll såsom en djerf och förslagen man, mottog med nöje hans anbud och meddelade honom sin plan, hvilken båda beslöto sammanbinda med Tolls, för att icke göra framgången beroende ensamt af de finska truppernas ankomst, som af motvind eller andra tillfälliga hinder kunde fördröjas, och då en resning i flera delat af riket måste öka de maktegandes villrådighet och minska deras försvarskrafter.
Enligt den på detta sätt utvidgade statshvälfningsplanen, hvilken af konungen gillades, skulle rörelsen begynna i Finland, der man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
