Sveriges land och folk / 32 (1901) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.2. Klimat. Af amanuensen vid Meteorologiska centralanstalten fil. dr N. Ekholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Höstafton i Stockholm. Foto. Fr. G. Klemming, Stockholm.

Hvad beträffar den intressanta men svåra frågan om sekulära ändringar
i vårt klimat, så framgår det ur botanisternas och geologernas undersökningar
af växtfossilen i våra torfmossar, att sommaren i vårt land för omkring nio
tusen år sedan var nära 2° C. varmare än nu. Denna klimatändring kan
fullständigt förklaras ur en astronomisk orsak, nämligen den långsamma
periodiska ändringen i jordaxelns lutning mot ekliptikan, hvars periodlängd
är omkring fyrtio tusen år. Men äfven historiska uppgifter under de sista
tusen åren antyda en klimatändring, bestående däri, att vintrarna
småningom blifvit mildare. Detta
synes framgå ur de medeltida krönikornas beskrifningar öfver
isförhållandena i skandinaviska farvattnen och ur de väderleksiakttagelser,
som den ryktbare Tyko Brahe under åren 1582/97 lät utföra på ön Hven, jämförda
med senare gjorda iakttagelser ända till nutiden. Hvad sommaren beträffar,
så veta vi i brist på termometeriakttagelser ingenting före
midten af 1700-talet, men sedan den tiden visa
iakttagelserna i Lund och Köpenhamn en liten
ändring till svalare somrar än förut. Af allt
detta skulle följa, att Sveriges klimat under
de sista tusen åren blifvit mera maritimt. Om
orsaken till denna ändring veta vi intet,
men säkert är, att den icke står i samband
med den ofvannämnda perioden på omkring fyrtio
tusen år. Samtidigt med temperaturiakttagelser
börjades också nederbördsmätningar i Sverige,
men dessa senare äro före midten af 1800-talet
mestadels så otillförlitliga, att nästan inga
slutsatser därur kunna dragas.

En klimatisk fråga af största betydelse för vårt
land, och hvilken också blifvit hos oss undersökt
med mycken omsorg, är skogarnas inflytande på
Sveriges klimat. Detta inflytande är, enligt
Hamberg, ganska ringa eller omärkligt i fråga
om temperaturen och fuktigheten. Beträffande
nederbörden har man funnit en ökning, som
förorsakas af skogen. Den är emellertid tämligen
liten i de flesta fall och uppnår endast på
kusten vid pålandsvind en betydlig storlek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>