Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.b. Den officiella statistiken - III.2.c. De officiella kartverken, af f. d. öfverdirektören och chefen för Statistiska centralbyrån fil. dr E. Sidenbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE OFFICIELLA KARTVERKEN.
183
\
denna fråga ej kan på ett tillfredsställande sätt lösas vid de allmänna folkräkningarna, utan att man måste öfvergå till särskilda yrkesräkningar. Detta är naturligtvis en kostnadsfråga. Hvad kostnaderna för de allmänna folkräkningarna angår, är den svenska
metoden alldeles oöfverträffad, i det nämligen hela det erforderliga materialet hos oss lämnas gratis af prästerskapet.
Till sist må om de svenska folkräkningarna meddelas, att den första af dem hölls år 1749; åren 1751/75 höllos folkräkningar hvart tredje år, därefter till år 1860 hvart femte och slutligen numera hvart tionde år (1870, 1880, 1890 och 1900), alltid den 31 december. Sedan 1860 lämnas därtill af prästerskapet årliga uppgifter om folkmängden, hvilket möjliggöres genom de fortlöpande längderna och gifver ett så godt resultat, att i fråga om de politiska rättigheter, som grunda sig på folkmängden, dessa årliga uppgifter utan tvekan ha tillerkänts laga vitsord.
I fråga om öfriga grenar af den svenska officiella statistiken lämnas några kortfattade meddelanden under afdelningarna för deras resp. ämnen.
De officiella kartverken.
A) Landtmäterikartor. Den geometriska, geografiska, hydrografiska och militära kartläggningen af Sverige tillkom fordom endast landtmätarne, hvilkas förste chef erhöll sin instruktion 1628. I tidens längd har dock landtmätarnes verksamhet inskränkts till den
geometriska kartläggningen, under det att den öfriga öfverlåtits till särskilda verk.
För närvarande (1899) utgöres landtmäteripersonalen af 216 på eget ansvar arbetande jämte 310 biträden, samtliga fördelade på de särskilda länen, och det är till de förstnämnda, som jordägarne hafva att vända sig för landtmäteriförrättningar, hvilka verkställas
hufvudsakligen på jordägarens bekostnad.
Landtmäterikårens vanligaste verksamhet afser laga skiften, hvarmed förstås oskiftade eller ock redan skiftade men sammanblandade ägors utbrytning i så stort sammanhang, som deras beskaffenhet och belägenhet, utan någon delegares förfång, möjligen må medgifva. För
Norrland, där likasom uti riket i öfrigt laga skiften förrättas, har dessutom inrättats ett särskildt slag af landtmäteriförrättningar, s. k. afvittring, med ändamål att från statens skogsområden frånskilja marker åt enskilda jordägare; denna är numera under
afslutning. Det s. k. storskiftesverket i Dalarne, utgörande ett slags mellanting mellan laga skifte och afvittring, afslutades 1893. (Angående dessa olika slag af landtmäteriförrättningar jfr vidare under afd. Jordbruket.)
Den vanligaste skalan för landtmäterikartor är l:4,000 (åkerskalan), men äfven l:2,000 (tomtskalan) och l:8,000 (skogsskalan) äro lagliga. Landtmäterikartorna jämte
arealbeskrifningarna redogöra för hvarje särskild jordägares område af åker, äng, skog m. m. Af såväl kartor som beskrifningar öfverlämnas originalet till länets landtmäterikontor och en kopia till jordägaren samt en annan kopia till Rikets generallandtmäterikontor i Stockholm.
Den stora samling af dessa handritade kartor, som sålunda hittills under fullt 270 år hopats från hela riket, motsvarar (jämte ekonomiska kartor, där de finnas) i det närmaste hvad som i andra länder benämnes kadasterverk, hvarvid dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
