Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.5. Samhällsrörelser - III.5.a. Kvinnofrågan, af fröken Gertrud Adelborg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ogift kvinna, och under vissa villkor äfven gift, äger rätt att
idka handels-och fabriksrörelse, handtverk och annan handtering,
och ingen lag finnes, som inskränker hennes rätt att deltaga i
fabriks- eller yrkesarbete.
För Sverige egendomlig är den rätt kvinnan under vissa villkor äger
att utöfva kommunal rösträtt. Redan på 1700-talet ägde jordägande
kvinnor denna förmån, som likväl då var af föga betydelse, och sedan
1862 äga kvinnor, som erlägga skatt till kommunen, rösträtt på samma
villkor som männen. Då röstetalet är beroende af skattebeloppet,
stanna dock kvinnorna i allmänhet i minoritet och hafva därför föga
kunnat göra sitt inflytande gällande. I alla händelser föreligger
dock här ett privilegium, som den svenska kvinnan i Europa delar
endast med den engelska och finska.
Genom sitt deltagande i de kommunala valen välja Sveriges kvinnor
indirekt jämväl medlemmar af riksdagens Första kammare – ett
förhållande som är alldeles ensamtstående i Europa, om det ock,
så länge de röstägande kvinnornas antal är så litet, är af föga
praktisk betydelse. Af större vikt är, att sedan 1889 kvinna
kan inväljas i skolråd samt i fattigvårdsstyrelser. I enskilda
föreningar af alla slag blir alltmera vanligt, att äfven kvinnor
inväljas såsom medlemmar af styrelser.
Den svenska kvinnan utvecklar en liflig verksamhet inom
välgörenhetsarbetet, så t. ex. inom Föreningen för välgörenhetens
ordnande och Föreningen för arbetsstugor för barn samt inom
skydds- och sedlighetsföreningar m. fl.
Till de ej ringa resultat, som sålunda vunnits inom »kvinnofrågans»
område, hafva kvinnorna själfva i betydande mån bidragit genom en
energisk och mångsidig verksamhet. Under åren 1873/96 har Föreningen
för gift kvinnas äganderätt kraftigt verkat för förbättrande
af kvinnans ställning. År 1896 stiftades Svenska kvinnornas
nationalförbund, genom hvilket det svenska arbetet för kvinnornas
intressen ställt sig i förbindelse med motsvarande sträfvanden inom
andra länder; förbundet utgör nämligen den svenska afdelningen af
det år 1888 stiftade förbundet International Council of Women.
Svenska kvinnornas nationalförbund har till ändamål att främja
samarbetet mellan föreningar i hvilkas styrelse kvinnor
ingå. Hittills hafva tolf föreningar, med sammanlagdt öfver 11,000
medlemmar, anslutit sig till förbundet, bland dem
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
