Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 VI. JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL.
Öfriga kulturväxter
äro i det svenska landtbruket af ringa betydelse. Angående odlingen
af Un och tobak meddelas några data i motsvarande afdelningar af
kapitlet om industrien. För öfrigt är knappast annat att anföra,
än att raps odlas på några få ställen i Skåne och på Gottland -
med mycket växlande resultat från det ena året till det andra.
Hela arealen åker, använd för annan odling än af spannmål, rotfrukter
eller foderväxter, uppgick år 1898 blott till 5,429 hektar, hvaraf
kommo 4,465 hektar på spånadsväxter.
Landtbruksmastiner och redskap.
Landtbruksmaskinernas allmännare utbredning kan räknas från
1870-talet; redan på 1860-talet kommo dock tröskverk allmänt i
bruk. Uti det nutida jordbruket spela såsom bekant maskinerna en
betydande roll, och detta blir alltmer fallet äfven i vårt land. De
mera komplicerade maskinerna infördes till en början från utlandet,
i synnerhet från Amerika; men under de senare åren har den svenska
tillverkningen nått en anmärkningsvärd omfattning och fullkomning. Ar
1899 införde vårt land landtbruksmaskiner och redskap för 2,040,187
kronor men utförde för 4,855,586 kronor; det mesta af utförseln
omfattar mejeriredskap.
Med afseende å nyinförda eller till sin byggnad mera förändrade
redskap, använda i det egentliga jordbruket, lämnas här några
kortfattade notiser.
Plogar. De gammaldags plogarna, som utgjordes af järnskodda
träskifvor^ blefvo på 1840-talet allmänt utbytta mot de engelska, som
alltifrån århundradets början mera sällsynt förekommit och som hade
hufvudsakligen samma form som nutidens svängplogar. Värmlandsplogen,
använd redan under förra århundradet, är ännu i bruk och har
tjänat som förebild vid flera nyare plogkonstruktioner, äfven i
främmande länder. Järnplogarnas införande var af största betydelse
för jordbruket. Först användes trä till ställningen samt gjut- och
smidesjärn för resten. Numera användes stål till billar och knifvar
samt järn till allt det öfriga. Inhemsk tillverkning af plogar
började på 1840-talet vid åtskilliga bruk, såsom Svanå i Västmanland
samt Näfvekvarn och Åker i Södermanland; af de starka åkersplogarna
utfördes flera tusen stycken till utlandet, särskildt Kaplandet
och Nordamerika, där de användes vid nyplöjning af skogsmark. På
1850-talet gjorde Öfverums bruk i Kalmar län konstruktion och
tillverkning af plogar och andra landtbruksredskap till sin
specialitet och dref snart upp tillverkningen till 3,000 plogar
och nära 1,000 andra jordbruksmaskiner årligen. År 1860 utställde
Öfverum 14 olika nummer af svängplogen. Jämte dessa funno snart äfven
skumplogar, drillplogar m. fl. användning och förbättrades alltjämt
både i konstruktion och i fråga om materialet, särskildt genom
amerikanskt föredöme. - Nyare tidens modeller, nästan uteslutande
tillverkade af stål, användas nu i stor utsträckning. Till och
med ångplogar, som äro användbara blott i våra mest utpräglade
slättbygder, förekomma, ehuru blott på några få större gårdar.
Årdret eller kroken, säkerligen det äldsta redskap som brukats för
att med tillhjälp af djurkraft bearbeta jorden och som ursprungligen
bestod af en träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
