- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
514

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2.a. Kreaturspremieringar, af byråchefen W. Flach, Stockholm - VI.3. Mejeriväsendet. Af fil. dr N. Engström, Alnarp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514 VI. JORDBRUK OCH
BOSKAPSSKÖTSEL.

Renskötsel.

Ett alldeles särskildt slag af boskapsskötsel, utan samband med den
som drifves inom Sverige i öfrigt, är de nomadiserande lapparnes
renskötsel. För lappen är renen ett villkor för tillvaron. Med den
färdas Jaan fram öfver de snöhölj da fälten i den norrskensbelysta
vinternatten. Af renens kött och mjölk får han sin hufvudsakligaste
föda, af dess hud gör han sina kläder, hvilka han sömmar med
tråd af renens senor, och slutligen gör han husgeråd af renens
ben och horn. Fordom innehade lappen ensam väldet på vårt lands
nordliga fjällvidder samt därtill gränsande stora myrar och
skogar. Men samtidigt med att kulturen trängt mera mot norden,
hafva äfven lapparnes betesmarker inskränkts och antalet nomadlappar
förminskats. Renskötseln har ock som en följd däraf gått tillbaka,
hvartill äfven bidragit, att lapparne ej så fritt som förr få föra
sina hjordar öfver Norges och Finlands gränser. År 1890 var antalet
renar 296,220, hvaraf 203,170, eller 69 % funnos inom Norrbottens
län och de öfriga inom Västerbottens och Jämtlands. Renarnas antal
är i nedgående, så att det år 1898 utgjorde blott 244,094.

3. MEJERIVÄSENDET.

Mejerihandteringen har i Sverige gamla anor, som knnna spåras
nära 700 år tillbaka, och ända in mot slutet af 1500-talet voro
boskapsskötsel samt smör- och osttillverkning för landet viktiga
och inkomstbringande näringsgrenar. Men därefter följde långa tider
af stillastående och förfall, och först under de senaste 3Q-40 åren
har mejerihandteringen åter utvecklat sig till en af vårt jordbruks
viktigaste inkomstkällor.

Producerad mjölkmängd. Samtliga de i den officiella statistiken under
rubriken »kor» upptagna djur, till hvilka föras alla hondjur af 2
års ålder eller däröfver, kunna icke räknas som mjölkproducerande,
utan blott omkring 85 % torde få anses som verkligt mjölkande. Denna
mjölkdjursstock har under de senare årtiondena årligen ökats,
men därjämte har djurens produktionsförmåga genom förädling,
urval, förbättrad utfodring och skötsel o. s. v. stadigt varit
i stigande. I midten af 1870-talet torde årsmedelafkastningen af
samtliga verkligt mjölkande djur ej kunna skattas högre än till
omkring 1,200 kg., i midten af 1880-talet till 1,400 kg. samt
f. n. till omkring 1,700 kg. På grund häraf torde landets årliga
tillgång af mjölk i runda tal kunna beräknas: år 1875 till 1,400
mill. kg., år 1885 till 1,850 mill., år 1895 till 2,450 mill. samt
år 1898 till 2,550 mill. kg. Efter ett pris af 7 öre pr kg. skulle
sålunda landets årliga mjölkproduktion f. n. hafva ett bruttovärde
af omkring 178*5 mill. kronor.

Mjölkens tillgodogörande. Mjölken användes till människoföda,
till uppfödning och gödning af kalfvar och andra smådjur samt till
framställande af smör och ost. Någon fabrikation af mjölkkonserver
(kondenserad och konserverad mjölk, mjölkpulver o. d.) äger icke
rum, och ej heller exporteras mjölk och grädde i några nämnvärda
mängder. Hvilka mjölkmängder för hvart och ett af ofvan nämnda
ändamål begagnas, kan endast approximativt beräknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:08:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig01/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free