Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Stånd och klasser. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅND OCH KLASSER.
147
icke betydelsefulla antydningar härom eller rättare om den riktning, vari
utvecklingen på detta område rör sig. Denna ger sig nämligen till
känna uti vissa symtom, som icke kunna missförstås. Finge man sätta
tro till en statistik från äldre tid, skulle sålunda utvecklingen till
bärgning och välstånd redan under förra hälften av 1800-talet ha gjort
märkliga framsteg i vårt land. Detta framgår av nedanstående
uppgifter från folkräkningarna under nämnda tid. Av hela antalet hushåll
kommo i % på var ocli en av följande grupper:
Hushåll som År 1805 År 1840 År 1855
Ägde mer än för uppehället behövligt . . . . . 2 96 % 9-35 % 13-75 %
Ägde tillräckligt tör sitt uppehälle...... 25 74 > 62’74 » 67 05 >
Ägde blott en del av vad som behövdes . . . . 54 81 > 22 28 > 15’93 >
Måste helt och hållet försörjas av andra . . lii-49 • fv63 > 3 27 »
Summa lOOoU % lüü OO % lOO oo %
Det är dock först efter 1860-talet, som det stora ekonomiska uppsvinget
i Sverige kommit, och i samband därmed symtomen av växande välstånd
starkt framträda. Främst bland dessa symtom må väl erinras om det
förbättrade levnadssättet inom alla samhällsklasser. Levnadssättets
förändring till det bättre och levnadsfotens höjande är ett faktum, som varje
till åren kommen kunnat iakttaga under sin levnad. Det märkes även på
statistiskt fattbart sätt uti den ökade konsumtionen av alla
förnödenheter, icke blott de oundgängliga såsom bröd, kött, kläder o. s. v. utan ock
mindre nödiga, exempelvis socker (årligt medeltal pr huvud 1870—74
6-59 kg, 1911/12 28-68 kg). Visserligen har priset å socker under sagda
tid nedgått betydligt (för raffinad från 103 öre till omkr. 61 öre pr kg),
men konsumtionen har stigit ännu mycket mer av denna artikel som
av andra, vittnande om en starkt ökad köpkraft.
Ett annat symtom på allmänt välstånd, för vilket redogörelse lämnas
i annat sammanhang, ger barnadödligheten. Dess starka nedgång i
Sverige är det kanske tillförlitligaste vittnesbördet om förbättrade ekonomiska
villkor uti folkets breda lager. Vi kunna därför, även utan exakta
uppgifter härom, säga, att den ekonomiska utvecklingen fört till ökat
allmänt välstånd. Nationalinkomstens snabba stegring under senaste
mansålder har kommit alla till godo. Därom kan intet tvivel råda. Om
samtidigt fördelningen, särskilt av förmögenheten, är jämnare vorden nu än
förr, kan med det tillgängliga materialet icke avgöras. Men detta är
socialt sett av mindre betydelse. Ekonomisk jämlikhet är i nutiden och
uti ett land, statt i rask utveckling, en omöjlighet och skulle, om den
kunde genomföras, med ett slag stäcka denna utveckling. Det är ock
ett misstag att tro, att olikhet i förmögenhet och inkomst numera utgör
ett hinder för social utjämning. Klasskillnadernas minskande försiggår
oberoende av de ekonomiska förhållandena genom allas likhet i politiska
rättigheter och den allmänna folkuppfostran. Viktigare än en
ekonomisk utjämning är, att de kroppsarbetande klasserna få det bra ställt
för sig, och att en var normalt utrustad person kan genom flit och
ordning ernå en god och tryggad bärgning. Och det är nu mer fallet i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
