Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Straffrätt. Av F. P:son Wetter - Domstolsförfattning. Av Hj. L. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMSTOLSFÖRFATTNING.
293
om densamma aldrig omfattats av gärningsmannens vilja eller ens kan
tillräknas honom såsom vållande. En uppsåtlig misshandel, varå följt
döden, straffas sålunda långt strängare än sådan "misshandel, vilken
allenast medfört kroppsskada, och sistnämnda slag av misshandel straffas
olika allt efter graden av den skada, som inträtt.
Rättsreglerna angående de särskilda brotten äro givna utan motsvarighet till
de indelningar i grövre och ringare brott, vilka i utlandet vanligen förekomma.
Ej heller kan en straffbestämmelses upptagande i allmänna strafflagen eller i
annan författning anses grundad på principiella hänsyn. Även i strafflagen
förekomma brott med karaktär av s. k. polisförseelser liksom å andra sidan
bestämmelser om egentliga brott återfinnas utanför denna lag (t. ex.
straffbestämmelser för ocker i en särskild lag i detta ämne).
I strafflagen upptagas de särskilda brotten (frånsett ämbetsbrotten, vilka bilda
ett kapitel för sig) i aderton kapitel, vilka såsom regel sammanhållas av det
angreppsobjekt, mot vilket de i ett visst kapitel sammanförda brottsliga
handlingarna rikta sig. Inom brotten mot person omfattar sålunda ett kapitel brott
mot individens kroppsliga integritet, ett annat brott mot hans frihet och ett
tredje brott mot hans ära. Av brotten mot annans egendom behandlas i
särskilda kapitel skadegörelse, tjuvnad, rån, åverkan och konkursförbrytelser. Bland
brotten mot det allmänna hava självständiga kapitel ägnats åt brott mot
offentlig myndighet, mened och förfalskning.
För närvarande förberedes en genomgripande reform av den allmänna
strafflagen. Utarbetandet av ett till grund härför liggande
principbetänkande har anförtrotts åt professoren vid universitetet i Lund d :r J. C.
W. Thyrén.
Domstolsförfattning.
Liksom de flesta och viktigaste delar av den svenska rätten vilar
även processordningen i väsentlig mån på inhemsk grundval. Den
huvudsakliga rättskällan utgöres ännu i dag av 1734 års lagbok, vars innehåll
kan anses som resultatet av en långvarig och självständig utveckling.
De genomgripande förändringar, som åtskilliga andra länders
processrätt virl skilda tider undergått, sakna hos oss motstycke. Särskilt har
jurysystemet på sitt segertåg kring världen icke hittills förmått erövra
Sverige, där en annan ordning för lekmännens deltagande i
rättskipningen av ålder varit tillämpad och där sådana missförhållanden —
domar-maktens politiska beroende och ett urartat skriftligt förfarande — som
i andra länder mäktigt bidragit att göra juryns införande till en ivrigt
eftersträvad reform, icke varit eller äro för handen. Fortfarande synas
också den gamla rättegångsordningens principer äga så säkert fotfäste
i den allmänna meningen, att varje försök till en mera radikal reform
efter utländskt mönster skulle hava endast ringa utsikt till framgång.
I Sverige liksom allestädes kan man skilja emellan allmänna domstolar och
specialdomstolar. Under det nyss gångna århundradet har domstolsväsendet
icke oväsentligt förenklats genom indragning av åtskilliga domstolar med en
i ett eller annat avseende begränsad kompetens, på samma gång som talrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
