Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Domstolsförfattning. Av Hj. L. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
deltaga i allmänhet högst 7 i avgörandet av ett mål. Till befordrande av
enhet i lagtillämpningen är det emellertid stadgat, att, då inom en av de
avdelningar, på vilka domstolen arbetar, pluralitetens mening befinnes
avvika från en förut av Högsta domstolen antagen rättsgrundsats, målet
kan av avdelningen hänskjutas till avgörande av Högsta domstolens (icke
i Lagrådet tjänstgörande) ledamöter samfällt. Till Högsta domstolen
kunna rättegångsmål fullföljas från hovrätterna, dock med undantag av
tvistemål, där värdet uppenbarligen icke uppgår till 1 500 kr. saint smärre
brottmål. (Allmänt åtal kan fullföljas endast av de högsta
åklagaremyndigheterna). I likhet med hovrätterna utgör Högsta domstolen en
fullständig appellationsinstans. Målen beredas inom ett särskilt
ämbetsverk, Nedre justitierevisionen, vars medlemmar, revisionssekreterarne,
därefter föredraga desamma inför Högsta domstolen.
Advokattvång finnes icke, liksom ej heller någon officiell organisation
av. advokatverksamheten blivit genomförd (jfr Del II, Översikt av
näringslagstiftningen, Enskilda organisationer). Till följd härav
tillkommer det underdomstolarnas ordförande att utöva en lika kraftig som
opartisk processledning. Med vissa undantag gäller, att vid
underdomstolarna förhandlingarna äro offentliga och att vid alla domstolar samtliga
protokoll — även de vid omröstning till dom förda — och handlingar
hållas tillgängliga för envar till offentliggörande.
Beträffande vissa mål, särskilt tryckfrihets- samt växel- och sjörättsmål,
äga rådstuvurätterna uteslutande kompetens. Några särskilda
handelsdomstolar finnas däremot icke. Bland existerande specialdomstolar märkas:
riksrätt för mål angående ämbetsförbrytelser av Konungens konstitutionella
rådgivare eller av justitieråd eller regeringsråd; en räkenskapsdomstol,
Kammarrätten, för mål angående förvaltningen av allmänna medel; kyrkliga
domstolar för mål angående vissa ämbetsförbrytelser av präster; krigsdomstolar;
ävensom, för vissa mål angående jordreglering: ägodelningsrätter, bestående
av häradshövdingen i orten och tre av menigheterna valda, jordbrukskunniga
bisittare med individuell rösträtt. Från dessa specialdomstolar (frånsett
naturligtvis riksrätt) leder klagan till allmän domsto^ åtminstone i högsta
instans. Enligt den år 1916 ikraftträdande organisationen bestå första
instansens krigsdomstolar, krigsrätterna, av två rättskunniga och två militära
ledamöter. I andra instans dömer Krigshovrätten (utgörande en vid Svea hovrätt
bildad särskild avdelning), bestående av tre rättskunniga och två militära
ledamöter. Därifrån klagas hos Högsta domstolen, i vilken vid krigsrättsmåls
avgörande två militära ledamöter inträda. Med avseende å förhandlingarnas
och protokollens offentlighet gälla för krigsdomstolar samma regler som för
motsvarande allmänna domstolar. Konsularjurisdiktion utövas av
konsular-domare, som är exekutiv myndighet och polismyndighet, samt konsular.rätt; i
andra instans dömer Svea hovrätt, i tredje och sista instans Högsta domstolen..
För administrativa ändamål finnas i allmänhet icke några särskilda
domstolar. Desamma behandlas av administrativa myndigheter. För
prövningen i sista instans av klagomål över dessa myndigheters beslut är
sedan år 1909 inrättad en med Högsta domstolen sidoordnad
Begerings-rätt, bestående av sju regeringsråd, bland vilka dock en tjänstgör i Lagrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
