- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
465

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Arkitektur. Av [F. Sundbärg] rev. med ledning av uppgifter lämnade av Ragnar Östberg, Carl G. Bergsten och S. Curman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARKITEKTUR.

465

holländaren Joest Vingboons på 1650-talet) samt en del palats i huvudstaden
och på landsbygden. Den senare har i sina verk — varibland må nämnas
Axel Oxenstiernas, g. Riksbankens och andra palats i Stockholm, huvuddelen av
Drottningholms kungliga lustslott, det som en praktfull ruin kvarstående
Borgholms slott på Öland, slotten Eriksberg och Skokloster samt andra större
och mindre herresäten, liksom domkyrkan i Kalmar — visat sig som en mångsidig
konstnär, vilken förstod att i arkitekturen inlägga än en praktfull eller allvarligt
monumental, än en lantligt älskvärd karaktär. Drottningholm är en yppig
anläggning i den franska smaken, men de flesta av Tessins verk utmärkas av en
flärdlös, på holländska förebilder grundad arkitektur. 1 sina sista arbeten, t. ex.
i Riksbankshuset, visar han emellertid stark italiensk påverkan. Denna återfinnes
i ännu högre grad hos sonen Nikodemus Tessin den yngre (1654—1728), vilken
medverkade vid dessa faderns senare verk, och så gavs uppslaget till den svenska
barockstilens sista epok. Denna är samtidig med den europeiska rokokon, men
visar ett något avvikande skaplynne och kan benämnas den tessinska eller
slottsbyggnadsperioden .

Stockholms kungliga slott, ett verk av Nikodemus Tessin den yngre,
uppfördes på samma plats som det gamla slottet »Tre Kronor», sedan detta 1697
nedbrunnit. Arbetet med uppförandet fortgick under större delen av 1700-talet.
Denna monumentala byggnad har till sitt yttre mera gemensamt med den
italienska hög- och senrenässansen än med den samtida arkitekturen. Den enkla,
genialt storslagna anläggningen, som i varje detalj bär fulländningens prägel, gör
ett mäktigt och gripande intryck än mer förhöjt genom det härliga läget. Också
är slottet erkänt såsom icke blott Sveriges utan ett av världens förnämsta
byggnadsverk. Vilka effekter Tessin visste att avlocka även interiören, därom vittna
såväl detta slotts gallerier, trappor och vestibuler, av vilka särskilt den södra
flygelns frapperar genom sin geniala komposition, som även hans eget palats
med dess italienska gårdsanläggning. Dessutom har han såväl i Stockholm som
i landsorten efterlämnat en mängd anslående byggnadsverk, däribland även
kyrkliga såsom kyrkorna i Karlskrona och Kungsör.

Av Kungliga slottets interiörer tillkommo ett flertal efter Tessins död; han
fick ej uppleva sitt mästerverks fullbordan. Det fortsattes under ledning av Karl
Hårleman (1700—53), under vilkens tid en del rokokoinredningar i slottet
tillkommo. Fortsatta inredningsarbeten i Stockholms slott, jämte liknande arbeten
i de kungliga lustslotten, Gustav III:s delikat hållna, numera försvunna
operabyggnad, av K. F. Adelcrantz (1716—96), som även uppfört den ypperligt
komponerade Norrbro framför Kungliga slottet, Börsen i Stockholm av E. Palmstedt
(1741—1803) samt några kyrkointeriörer, varibland det praktfulla Slottskapellet,
utgöra det Senare 1700-talets förnämsta alster i Sverige.

Inom den kyrkliga arkitekturen representera 1600- och 1700-talen i Sverige
införandet av centralkyrkan, vartill Tessin d. ä. gav initiativet genom Kalmar
domkyrka. Dessa perioder riktade för övrigt kyrkorna med en mängd ofta
praktfulla gravmonument och tillbyggda adliga gravkapell.

1800-talets förra del får huvudsakligen sin prägel genom den s. k.
»Empire-stilen», hos oss benämnd Karl Johans stil, med vilken riktning i byggnadskonsten
man kan säga, att det franska inflytandet hos oss säger sina slutord. Inom
profanbyggnadskonsten står biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala som ett av de
ståtligaste utslagen härå, enkelt, men storslaget anlagt, och den kyrkliga konsten
har i Skeppsholmskyrkan i Stockholm av F. Blom (1781—1853) från samma epok
ett helgjutet och väl avvägt verk med slutdoften av klassicism. Typiska och
goda verk äro även Livgardets till häst gamla kasärn vid Storgatan (av Blom)
och Garnisonssjukhuset på Kungsholmen av K. K. Gjörwell (1766 —1837).
Härefter tynar den svenska byggnadskonsten småningom av och traditionens tråd
brister. Vid mediet av 1800-talet börjar denna nervösa motivhämtning från

30 —123483. Sveriges land och folk. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free